19 viltdemohägn byggs i ny Södrasatsning
För sju år sedan togs Södras första viltdemogårdar på medlemsägda marker i bruk. Nu sker en rejäl nysatsning, helt enligt medlemmarnas önskemål. Ytterligare minst 19 viltdemohägn ska anläggas.
– I första hand har vi tänkt oss viltdemohägn i samtliga 19 verksamhetsområden. Men ambitionen är att det ska finnas minst ett viltdemohägn i varje skogsbruksområde, säger Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare på Södra.
De nya viltdemohägnen kommer att likna de som redan anlagts på viltdemogårdarna: Ett hägn där inget vilt kan ta sig in, ett hägn där rådjur och övrigt småvilt ska kunna ta sig in samt en ohägnad referensyta. Varje yta är cirka 25 gånger 25 meter.
– Det finns en tanke med att alla demohägn är uppbyggda på samma sätt. Om man i framtiden vill använda dem för forskning så är det möjligt, säger Mats Blomberg.
Trög start
Starten för de första viltdemogårdarna blev lite trög. Men intresset för att besöka dem ökar.
– Ur pedagogisk synvinkel är de fantastiskt bra mötesplatser för jägare, skogsägare, myndigheter och allmänhet. De har blivit bra platser att resonera kring hur viltet påverkar skogstillståndet och skogsbruket, säger Mats Blomberg.
Visar betestryckets påverkan
Johan Frisk, ansvarig för viltfrågorna i Södra, betonar att avsikten med demohägnen inte bara är att visa skador som viltet åsamkar skogen.
– De visar betestryckets påverkan i största allmänhet, även på markflora och buskvegetation, men även småviltets särskilda betydelse och till viss del variationen mellan olika år. De blir på så sätt mötesplatser för öppna och fria diskussioner och ger ofta många aha-upplevelser även för vana skogsägare och jägare. Vi har enormt positiva erfarenheter av de diskussioner som vi har haft på våra viltdemogårdar. När vi möts i hägnen är vi dock tydliga med att det inte är nollskadeläge vi är ute efter, inte heller att vi ska ägna oss åt hägnskogsbruk, säger Johan Frisk.