Pär Fornling: ”Allt behöver inte vara gran”
Odlingen av främmande trädslag begränsas inte bara av lagen och av certifieringen. En minst lika viktig bromskloss är attityder och inställning, skriver Pär Fornling i veckans ledare.
Odlingen av främmande trädslag begränsas inte bara av lagen och av certifieringen. En minst lika viktig bromskloss är attityder och inställning, skriver Pär Fornling i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Något förvånande är Kanada världens största exportör av linser. Odlingen har ökat i raketfart sedan den introducerades som en mellangröda på 1960-talet. Det är bara att gratulera de kanadensiska bönderna.
Och vem vet, kanske svenska odlare kommer efter. Förutsättningarna finns och vägen ligger öppen. Till skillnad från i skogen välkomnar jordbruket och trädgårdsnäringen nya möjligheter.
Det finns anledning till ett positivare synsätt också bland träden. Frågan står just nu och väger.
Skogsstyrelsen har dammat av förslagen från 2009 ("Regler om användning av främmande trädslag"). Den gången blev förslaget en hyllvärmare på departementet. Nu gör man ett nytt försök. Myndigheten är försiktigt positiv till främmande trädslag och vill bland annat ta bort de geografiska gränserna för contorta.
Samtidigt finns krafter som drar åt motsatt håll. Det finns risk för att vissa träd hamnar på den dödskallemärkta listan i ett nytt regelverk om invasiva arter. (I första hand är sykomorlönn, contorta och sitkagran i riskzonen enligt Artdatabanken). I värsta fall flyttas då ansvaret från Skogsstyrelsen till Naturvårdsverket.
Det vore olyckligt om hanteringen därmed faller utanför skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen har en helhetssyn där man väger in nyttan av skogsproduktion. Naturvårdsverket betraktar varje förändring som ett hot.
Nästan hela virkesförrådet (92 procent) består av gran, tall och björk. Det är en riskfyllt liten blandning, speciellt med tanke på klimatförändringar.
Ganska ofta finns lovande alternativ på marginalen. Bland "främmande trädslag" är 80 procent contorta. Trots förtal (Naturskyddsföreningen förordar utrotning) är trädet en möjlighet under rätt förutsättningar. Och verktygslådan har många fler alternativ:
Det finns lovande forskning om poppel som ett skogsträd. Jämfört med gran är tillväxten dramatiskt mycket högre. Douglasgran, sitkagran och hybridlärk är andra ganska beprövade alternativ med bra tillväxt.
Och i stället för att betrakta sykomorlönn som ett invasivt ogräs har professor Jens-Peter Skoovsgard visat att sykomore och många andra "udda" trädslag har goda möjligheter som produktionsträd. Odlingen av de här, och andra främmande trädslag, begränsas både av lagen och av certifieringen. En minst lika viktig bromskloss är attityder och inställning.
Ett tydligt signalsystem vore att införa bidrag till den som provar nya möjligheter och låter forskare följa odlingen. Givetvis finns det gränser och krav på säkerhet, men i grunden finns en hel del att vinna för mångfald, riskspridning och bra tillväxt.
Pär Fornling,
red@landskogsbruk.se