Allt fler lantbrukare söker pengar från Klimatklivet

Klimatklivet är ett statligt stöd som har funnits sedan 2015 och syftar till att minska utsläppet av växthusgaser. I vårändringsbudgeten fick Klimatklivet ett tillskott på 750 miljoner kronor, pengar som ska fördelas bland ansökningarna som kom in när årets första fönster var öppet 15–28 augusti.

– Vi fick i den omgången in cirka 450 ansökningar och utan att ha tagit fram någon statistik så ser vi att det är många lantbrukare som söker. Ansökningarna från augusti kommer att behandlas under resterande del av 2019, säger Nanna Wikholm, projektledare på Naturvårdsverket.

Lättare för lantbrukare

Lantbruket är från och med i år prioriterat på samma sätt som innovativ teknik och åtgärder som främjar andra miljökvalitetsmål. Det innebär i klartext att om åtgärder med likvärdig klimatnytta ställs mot varandra så har dessa kategorier företräde.

Av de runt 450 ansökningarna från augusti rör en dryg tredjedel (177) energikonverteringar och det är företrädesvis där som lantbruket är representerat. Andra stora kategorier är publika laddstationer, biogasproduktion och transportåtgärder.

Sista fönstret pågår nu

Årets andra och sista ansökningsfönster öppnade 24 september och stänger 23 oktober. Dessa kommer att börja behandlas först på andra sidan nyår.

Det är i regeringens budgetförslag anslaget 2 miljarder för Klimatklivet 2020. Datum för det första ansökningsfönstret är inte bestämt men det kommer troligen att ligga någon gång februari–mars.

Byter olja mot biobränsle

För lantbrukets del handlar beviljade ansökningar till stor del om att olje- och eluppvärmning byts ut mot bioeldning. Förutsättningen är att det finns en befintlig verksamhet och att den som ansöker inte på något vis har påbörjat projektet genom att exempelvis ta in offerter.

Det har från lantbrukshåll argumenterats för att även nybyggnation av i första hand spannmålstorkar borde kunna berättiga till stöd eftersom fossileldning fortfarande är ett ekonomiskt mer fördelaktigt alternativ, i synnerhet för en anläggning som används under en så kort tidsperiod varje år.

Ändrade sin bedömning

– 2017 fick vi igenom en ansökan om en ny torkanläggning men sedan ändrades bedömningen. Vi har protesterat en hel del mot detta men hittills utan resultat, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson, affärsrådgivare på LRF Konsult.

Bland övriga ansökningar som han och hans kolleger hjälpt till att få beviljade nämner Nils Johan Ingvar-Nilsson gårdsvärmeanläggningar (där spannmålstork kan ingå), isolering av byggnader, frekvensstyrning till bevattningspumpar, byte av belysning i djurstallar från traditionella lysrör till lågenergilampor, bättre ventilationsstyrning, biogasproduktion och gödselspridning.

Fantasin sätter gränserna

För energikonvertering ligger stödet normalt på 65 procent och för isolering på 50 procent. Projekt inom stödområdena A och B kan få upp till 70 procent.

– Det är i mångt och mycket fantasin som sätter gränserna under förutsättning att du kan visa att åtgärden har en klimateffekt, säger Nils Johan Ingvar-Nilsson.

Verksamheter som omfattas av EUs utsläppshandel, till exempel installation av solceller, omfattas inte av stödformen. Tillvaratagande av spillvärme är undantagen.