Betning med bakterie kan ge en kväverevolution
Utsädet betas med en naturligt förekommande bakterie och spannmålen tar upp 30 kilo mer kväve. Lantmännens dotterbolag Bioagri presenterade nyheten under Slätte ekodag.
Utsädet betas med en naturligt förekommande bakterie och spannmålen tar upp 30 kilo mer kväve. Lantmännens dotterbolag Bioagri presenterade nyheten under Slätte ekodag.
En av Lantmännens demorutor på Slätte ekodag tilldrog sig ett särskilt intresse. Betningen av utsädet med en naturligt förekommande bakterie ska generera ett ökat kväveupptag på 30 kilo, vilket förstås är extra intressant för ekologiska odlare.
Den frilevande bakterie som uppförökats är normalt knuten till baljväxters rotsystem. Man är ute efter dess kvävefixerande egenskaper.
I demofältet växer vårkornet Crescendo men betningen med bakterien kan ske med vilken gröda som helst, inte bara spannmål utan även ärter och andra grönsaker. Den gröda som i första hand kommer att prioriteras är vårvete för att underlätta för ekoodlaren att uppnå kvarnkvalitet.
– Det finns ju ett starkt önskemål från ekobranschen att få ut billigt kväve. Där kan man av kostnadsskäl inte lägga på mer än kanske 60 kilo, säger Ola Arwidsson, forskare på Lantmännens dotterbolag Bioagri.
Bakterien är hämtad från Kanada och produkten som används för betningen görs i Tyskland. Tillverkaren utlovar 30 kilo högre kväveupptag per hektar och den mätning med N-sensor som Lantmännen gjorde på Slätte visar att det kan stämma.
– Marken är ogödslad och det obetade kornet hade ett upptag på 40 kilo medan det betade låg på 70 kilo. Effekten motsvarar 50 kilo Biofer, berättar Ola Arwidsson.
Bland de besökare som samlades kring demorutorna fanns ett stort intresse för produkten som går under arbetsnamnet BN1.
– Om detta fungerar ser jag det närmast som en revolution för vår del. Det är ju dyrare för en ekobonde att köpa kväve, säger Bengt Edsgård, växtodlare och grisuppfödare utanför Karlstad.
För konventionella lantbrukare skulle det betade utsädet innebära minskat behov av konstgödsel. Dessutom sker kvävetillförseln under en längre tid jämfört med när plantan gödslas.
– Ur ett klimatperspektiv måste detta vara intressant för alla växtodlare, menar Erik Gustavsson, spannmålsbonde i Kil.
Deras två viktigaste frågor kunde däremot inte Ola Arwidsson svara på: när finns produkten på marknaden och vad kommer den att kosta?
Till försäljning nästa år?
– Detta är andra året vi testar den men ännu återstår en hel del, den är till exempel ännu inte Krav-godkänd. Men vi märker ett väldigt stort intresse och målet är att den ska finnas till försäljning nästa år, säger Ola Arwidsson.
Bioagri har sedan tidigare tagit fram tre produkter där olika typer av utsäde betas med en bakterie mot utsädesburna sjukdomar.