Den höga nivån på euron gör det till en bra idé att säkra delar av gårdsstödet. ”Visst är det väl tjusigt att pricka spetsen på diagrammet, men risken för att det inte blir så är uppenbar”, skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Valuta. Den här veckan, och kanske flera veckor fram över, så är det euron som står för underhållningen. En relativt stark ekonomi i euroland tillsammans med vår svenska bolånebubbla har lyft euron ända upp till just under 10-kronorsstrecket.
Den här nivån är förstås lockande för oss bönder och en del har redan säkrat nästa år gårdsstöd som ju är den stora anledningen till att låsa in värdet på arealbidragen. Är det då rätt tid att ta så definitiva beslut? Jag vill nog mena det, för det dyraste vi kan hålla på med är nog att endast godkänna absoluta toppen eller avstå helt.
Visst är det väl tjusigt att pricka spetsen på diagrammet, men risken för att det inte blir så är uppenbar. Vi är också väldigt känsliga för en viss nedgång just innan beslut tas, vilket gör att vi lätt säger till oss själva att 'nästa gång priset är uppe, då slår jag till'. Det är bara det att det kan ta väldigt lång tid innan chansen återkommer och i stället tvingas vi inse att snålheten bedrar visheten.
Det tycker jag att vi ska undvika. Jag vill själv bara vänta in en eventuell ränteuppgång i USA. Skulle den inte spela någon större roll på valutamarknaden, så ringer jag min bank och säkrar 50 procent av gårdsstödet.
Vete. Här är läget låst och problemet med stora mängder vete som Frankrike inte har lyckats sälja håller köparna på avstånd. Om någonting oroar överhuvudtaget så är det skador på den nya höstsådden.
Det gäller inte minst Tyskland och det har besökare på Agrotechnica i tyska Hannover sett med egna ögon. Det står blankvatten på vart och vartannat vetefält och en preliminär rapport uppskattar att cirka 300 000 hektar höstvete är så skadat eller osått att det kommer att ersättas med vårkorn istället.
På vissa gårdar kanske också majsarealen ökar. Det bromsar i och för sig bara prisfallet, men problemet är stort nog för att vara värt en uppföljning.
Raps. Det egentliga rallyt har avstannat. I Brasilien går vårbruket enligt schema, vilket betyder att sojan är till stor del sådd och förutsättningarna för vidare utveckling av grödan är just nu väldigt bra. Rapsen har likväl stöd i den höga euron, men det har ju vete också så någon marknadsmässig särställning är det inte tal om.
En sammanfattning kan vara att den som sålde raps på toppen gjorde rätt, men den som har raps kvar har inte heller gjort något stort fel.
Korn. Då kornet inte handlas som börsvara får vi hålla oss till andra uppgifter. Spannmålshandeln i Hamburg får då bli ersättare. Här kan vi se att det nu bara skiljer 5 öre mellan foderkorn och fodervete och vi kan ju minnas att EU:s kornlager är mindre än 1 miljon ton. Vi kan fråga oss om inte vårkorn kan ha sitt berättigande i alla fall? Maltkorn har det definitivt. Det ska vi så till våren!
