Branschen måste jobba ihop för att minska dödsolyckorna

Det går inte att helt undvika olyckor i lantbruket, men kanske är det möjligt att få bort dödsolyckorna. Men då krävs det att de här frågorna prioriteras och att hela branschen jobbar tillsammans, skriver Lena Johansson.

Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk.
Lena Johansson är politisk chefredaktör och skriver ledare i Land Lantbruk. FOTO: HANS DAHLGERN/ANN LINDÉN

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Sådd och skörd är farliga perioder i jordbruket. Det är så mycket som stressar och måste hinnas med. Maskiner kan gå sönder och vädret slå om snabbt. Alltför långa arbetsdagar med påföljande trötthet kan också göra att säkerheten omedvetet sätts i andra hand.

2020 började bra. Inte ett enda dödsfall i jordbruket hade skett tills för några veckor sedan. Men på bara en vecka har nu två medelålders män dött och en skadats allvarligt i skördearbetet.

Jord- och skogsbruket är den mest olycksdrabbade branschen i Sverige. Flest olyckor sker vid arbete med stora maskiner och tunga djur, men bekämpningsmedel, elektricitet och motorsågar är exempel på andra faror. Visserligen är dödsolyckorna fler inom byggbranschen, men där jobbar också fler människor.

Efter ett dystert facit mellan 2009 och 2018 med 81 döda, vände trenden på ett glädjande sätt förra året. En olycka med dödlig utgång i jordbruket och en i skogsbruket rapporterades, och i år såg det också lovande ut.

Regeringen har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Allt annat vore otänkbart. För ett knappt år sedan kallade landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) därför till ett möte om olyckorna i jord- och skogsbruket. Men sedan dess har inte mycket hänt.

Tvärtom har satsningarna på arbetsmiljöåtgärder minskat under senare år, särskilt statens bidrag. Bland annat lades projektet Säkert Bondförnuft ner. Det stöttades av både statliga medel och EU-medel och drevs av LRF, SLU och JTI.

Arbetet under de första fem åren ledde till att färre lantbrukare dog. Men när det var dags för en andra femårsperiod satte politikerna stopp. Det fanns inte pengar till att finansiera en andra period.

Det finns visserligen fortfarande olika initiativ för att minska riskerna och förebygga olyckor, bland annat föreningen Säker Arbetsmiljö. Men mycket ansvar läggs på den enskilda lantbrukaren.

Det kommer aldrig gå att helt undvika olyckor i lantbruket, men kanske är det möjligt att få bort dödsolyckorna. Men då krävs det att de här frågorna prioriteras och att hela branschen jobbar tillsammans. Och att lantbrukarna får hjälp utifrån för att se över sin verksamhet. Det är lätt att bli hemmablind.

LÄS MER: Lena Johansson: ”Varför visar politikerna inget intresse för närodlat?”