Skogsägarna gör i allmänhet ingen riskbedömning av klimatförändringar och skogsskador, konstaterar Sofia Höglund efter att ha djupintervjuat skogsägare i Västsverige. Och det kan stå dem dyrt, tror hon.
– Frågan är om de i de i framtiden kan räkna med lika stor ersättning från stat och försäkringsbolag efter naturkatastrofer som i dag, säger Sofia Höglund, 26 år och uppvuxen i en skogsägarfamilj utanför Borås.
Efter studier i statskunskap i Lund avslutade hon i december 2018 en masterexamen i krishantering vid universitetet i Manchester i Storbritannien. I sin examensavhandling undersökte hon hur skogsägare i Sjuhäradsbygden i Västra Götaland bedömer riskerna i skogsbruket med avseende på klimatförändringarna. Cirka 30 skogsägare djupintervjuades.
Vad kom du fram till?
– Att väldigt få skogsägare tar hänsyn till klimateffekter i sitt skogsbruk. Skogsägarna pratar fortfarande om klimatförändringar som om man tror på dem eller inte, som om det vore en religion. Det var inte många av de skogsägare jag intervjuade som hade ändrat sitt riskbeteende eller ens funderat över klimatförändringarna. De bedömer risker som de gjort i alla tider. Jag trodde vi hade kommit längre i Sverige.
Hur reagerade du själv på slutsatserna?
– Forskningen visar att läget är allvarligt, vilket bekräftas av allt fler stormar och bränder. Ska skogsbruket vara långsiktigt och hållbart bör skogsägarna ha med klimatförändringarna som en faktor i ekvationen om riskbedömningar. Men den kortsiktiga ekonomin väger tyngre än att det eventuell kan hända något med skogen.
Varför resonerar de så, tror du?
– Det har att göra med att nästan alla skogsägare har försäkring och att staten dessutom har gått in med ersättning till de som drabbats av katastrofer. Det är visserligen bra, men kan också påverka hur skogsägare bedömer risker.
Hur menar du?
– Får man ersättning av försäkringsbolaget och staten ligger det nära till hands att man tänker att man ändå alltid får ut en del värde av skogen oavsett hur den skadas. Men staten och försäkringsbolagen kommer i framtiden kanske inte att kunna vara så generösa som de ha varit hittills. Ju fler naturkatastrofer desto mindre pengar kan betalas ut och det är nog inte skogsägarna förberedda på.
Du kommer också fram till att det finns ett missnöje bland skogsägarna med myndigheternas information om klimatförändringarna. Kan du utveckla det?
– De tycker inte att det informeras tillräckligt om hur man som markägare bör tänka långsiktigt kring riskhantering. Man kan ju inte skylla på skogsägarna att de inte tänker på klimatförändringarna om de inte vet vad det är för någonting. Myndigheter som till exempel Skogsstyrelsen har pratat om klimatförändringarna som om det vore självklart. Man har fört diskussionen på fel nivå, säger Sofia Höglund.
Sedan januari 2019 är Sofia Höglund departementssekreterare på justitiedepartementet där hon arbetar med krishantering.
Hemort: Stockholm.
Ålder: 26 år.
Familj: Pojkvän, föräldrar och två syskon.
Bakgrund: Kandidatexamen i Statskunskap och en masterexamen i internationell krishantering.
Aktuell: Har studerat hur skogsägare bedömer risker i skogsbruk med avseende på klimatförändringar.
Skog: Uppvuxen i en skogsägarfamilj och äger själv en mindre skogsfastighet tillsammans med syskonen.
