Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 17 mars

”Många unga är okunniga om jordbruket”

Okunskapen om vad som är hållbart eller inte är beklämmande låg hos många unga, anser debattörerna.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Johannes Andersson och Linn Aldén (C) tycker att kunskapen hos unga är låg när det gäller hållbar mat. Skolan spelar en viktig roll med faktabaserad undervisning i ämnet.
Johannes Andersson och Linn Aldén (C) tycker att kunskapen hos unga är låg när det gäller hållbar mat. Skolan spelar en viktig roll med faktabaserad undervisning i ämnet. FOTO: Privat

I dag hör man allt oftare att den yngre generationen konsumerar mindre kött och dricker vegetabiliska livsmedel som exempelvis mandel- eller sojamjölk i tron att det är de bästa alternativen för en hållbar livsstil. Faktum är att okunskapen kring vad som är hållbart eller inte är beklämmande låg hos många unga, som inte förstår helheten att jordbruket är ett kretslopp, som både är hållbart och klimatsmart när resurserna brukas på ett förnuftigt sätt.

Mycket av de yngres konsumtionsval kan tänkas grunda sig i skolan, där barn och unga tillbringar större delen av sin tid, och det vore önskvärt med en mer opartisk undervisning och mer kunskap angående jordbrukets betydelse för landskapet.

Vegetariska dagar

I stället riktar skolvärlden in sig åt ett annat håll. Enligt tidningen Syre så arbetar allt fler skolor aktivt med att öka antalet vegetariska dagar, vilket är ett mycket bra initiativ i sig. Det är hälsosamt att äta mer grönsaker, som för det mesta följer med naturligt i en vegetarisk kost. Då lär sig barn och unga att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendation, 500 gram frukt och grönt om dagen.

Inte klimatsmart

Det som är beklagligt i det hela är vilka råvaror man väljer i vegetarisk kost och hur man pratar om animaliskt protein med barn och unga. För det första så är det inte särskilt klimatsmart att som på en gymnasieskola i Stockholm servera sojafärs och kokosolja med cheddarsmak.

Det är inte någon stor del svensk råvara i varken sojafärs eller kokosolja. Förhoppningsvis kanske de serverar svensk potatis till nämnd måltid, en råvara som vi har goda förutsättningar att odla i vårt klimat och som därmed kräver korta inrikestransporter. I värsta fall serveras ris som släpper ut stora mängder metan under odlingen och därefter fraktas med färja eller flyg till Sverige. Det finns många bra alternativ till vegetarisk kost baserade på svenska råvaror. Vi tycker inte att vegetarisk kost ska bidra till miljöförstöring.

Dåligt för miljön

Att skolvärlden väljer att betrakta och föra fram argumentet att kött är dåligt för miljön är ett mycket dåligt underbyggt påstående och tyder på stor okunskap.

Något man bör ha klart för sig är att det är en väsentlig skillnad på kött och kött. Givetvis är det varken särskilt hållbart eller för den delen etiskt att äta kött från länder där det bland annat finns en överanvändning av antibiotika, intrång på urinvånares mark och djurskyddslagar som är långt under svensk nivå.

Lägg sedan till att köttet ska transporteras långväga till svenska tallrikar. Förutom en kortare transportkedja bidrar svensk köttproduktion, och där bör understrykas betesdjuren, till en biologisk mångfald och många ekosystemtjänster.

Eget val

En livskraftig svensk livsmedelsproduktion av både animaliskt protein, som kött och diverse biprodukter som mjölk och ägg, samt vegetabilier, som spannmål och baljväxter, leder till arbetstillfällen. Men det som många inte tänker på är att man också får en egen produktion av gödsel till samtliga vegetabilier. I princip alla växter är beroende av djurens gödsel för att de ska kunna växa och skördas.

Vi propagerar inte för kött före vegetariska alternativ. Det valet ska man själv få göra. Men man ska däremot inte få felaktig kunskap från vuxenvärlden. Att exempelvis klandra nötboskap för att vara bovar i klimatfrågan inför barn och unga, samtidigt som man utför andra handlingar som i sig kan ifrågasättas vad gäller miljöaspekten, tyder på bristande kunskap både inom hållbarhet och jordbruk.

Hållbar livsstil

Vi kommer att arbeta för ett aktivt och hållbart jordbruk och hålla oss till vetenskapen som leder till en förbättrad självförsörjningsgrad och en hållbar livsstil. Barn och unga bör undervisas med rätt fakta och inte profilerad propaganda.

Därför anser vi att samtliga vuxna inom skolan bör ta ett större ansvar avseende faktaunderlag när det exempelvis gäller servering i skolbespisningen.

Johannes Andersson (C),

Linn Aldén (C)

Relaterade artiklar

Läs mer om

Land Lantbruks Nyhetsbrev

Missa inga av de senaste nyheterna och aktuella debatterna inom de gröna näringarna!

Missa inga nyheter Gratis

Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare.

Till toppen