Gå till innehåll
laddar...
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 10 november

”Så blir svenskt jordbruk en vinnare”

Svenskt jordbruk har alla möjligheter att utnyttja den potential som finns under den kommande tioårsperioden. Men för att jordbruket ska bli en vinnare måste några utmaningar övervinnas, skriver KSLA:s 2030-kommitté.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Svenskt jordbruk har alla möjligheter att utnyttja den potential som finns under den kommande tioårsperioden, menar debattören.
Svenskt jordbruk har alla möjligheter att utnyttja den potential som finns under den kommande tioårsperioden, menar debattören. FOTO: Mostphotos

Svenskt jordbruk har alla möjligheter att utnyttja den potential som finns under den kommande tioårsperioden. Det finns gott om mark, kunniga jordbrukare, konsumenter som i allt högre utsträckning värdesätter livsmedel med hög trovärdighet och kvalitet samt en politisk ram som tagits med kvalificerad majoritet.

För att svenskt jordbruk ska bli en vinnare behöver dock några utmaningar övervinnas.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, KSLA, har stakat ut vägen för svenskt jordbruk under den kommande tioårsperioden så att potentialen ska kunna utnyttjas.

Sedan Sverige blev EU-medlem har svenskt jordbruk haft svårt att konkurrera. Allt mer av den mat vi äter är importerad. Under de senaste åren har det dock skett en förändring och svensk produktion börjar återta marknadsandelar.

En relativt stor del av den svenska jordbruksmarken utnyttjas inte till sin fulla potential. Produktionsresurserna ska utnyttjas till nytta både för den enskilde jordbrukaren och för samhället i sin helhet.

Vi som arbetat i KSLA har pekat ut några områden som är särskilt viktiga för att svenskt jordbruk ska kunna uppnå potentialen:

• Samsyn och gott samarbete i hela livsmedelskedjan om hur jordbruket ska utvecklas. När intressenterna i livsmedelskedjan utgår från samma målbild och delar med sig av kunskap och erfarenhet kan förändringar komma till stånd.

•Konkreta och siffersatta mål för vad svenskt jordbruk ska uppnå, som löpande uppdateras. För att uppnå resultat är det viktigt med tydliga och mätbara mål. Det är inte en uppgift för den politiska nivån att besluta om produktionens storlek och inriktning, det sker där livsmedelsstrategin omsätts i praktisk handling.

• Ökad marknadsorientering framför statlig styrning. När det finns fungerande marknadslösningar bör dessa uppmuntras och främjas.

• Nya villkor både inom politik och marknad ställer ökade krav på den enskilde företagarens affärsmässighet. Långsiktiga relationer mellan de olika leden i livsmedelskedjan är en framgångsfaktor.

• Lättare att använda ny teknik, den enskilde jordbrukaren ska inte bära risken ensam. Ny teknik skapar förutsättning för både förbättrad lönsamhet och ett mer hållbart jordbruk. Samhället behöver stötta en sådan utveckling genom att bära en del av risken samt att sprida ny kunskap.

• Statligt engagemang för att förse jordbruket med kunskap och utbildad arbetskraft. Tillgång till kunskap, såväl i teori som i praktik är centralt för att jordbruket ska uppnå den produktionspotential som finns. Samhället har ett stort ansvar för att tillgodose de behov som finns i olika delar av livsmedelskedjan.

Lars-Göran Svensson,

Ordförande i KSLA:s 2030-kommitté

LÄS MER: FN:s IPCC-expert: Betande nötkreatur är positivt för klimatet

Relaterade artiklar

Läs mer om

Till toppen