Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 24 november

Svenska regeringen för passiv om framtidens jordbruk

När förhandlingarna om EUs regelverk avslutats och den svenska statsbudgeten presenterats måste regeringen tydliggöra jordbrukspolitiken efter 2022, skriver Centern.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Centerpartiet vill att EUs nya jordbruksreform ska stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft.
Centerpartiet vill att EUs nya jordbruksreform ska stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft. FOTO: Frank May/NTB

Efter snart tre och ett halvt års tid är äntligen EUs nya gemensamma jordbrukspolitik, CAP, färdigförhandlad och i går klubbades den äntligen i Europaparlamentet.

Det är på tiden att Sveriges bönder får klarhet, stabilitet och lugn och ro att verka i, i stället för ständigt behöva höra nya bud om vilken politik som ska gälla. När vi i Centerpartiet blickar tillbaka på vilka ingångar vi hade när förslaget till ny jordbrukspolitik presenterades och jämför det med resultat kan vi konstatera att vi till stora delar är nöjda – även om vi velat mer.

Våra ingångar var en politik med högre miljö- och klimatambitioner på EU-nivå som går i riktning mot ett mer marknadsinriktat och flexibelt regelverk, som kan anpassas efter medlemsstaterna specifika behov, samtidigt som de svenska lantbrukarnas konkurrenskraft värnas och stärks.

Nu är det upp till medlemsstaterna att genomföra den nya jordbrukspolitiken.

Här är vi oroade över den svenska regeringen passivitet. Senast vid årsskiftet ska regeringen skicka Sveriges förslag till strategisk plan till EU-kommissionen. I planen ska framgå hur regeringen vill genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige 2023-2027. Men det är än så länge knäpptyst från regeringens sida.

Sedan förhandlingarna om EUs regelverk avslutats och statsbudgeten presenterats finns inga ursäkter för regeringen att inte tydliggöra vilken jordbrukspolitik den vill se efter 2022.

Centerpartiet vill att den nya jordbruksreformen stärker svenskt jordbruks konkurrenskraft. Vi vill se större resurser till investeringsstöd för moderna stallbyggnader, automatisering och digitalisering. EU:s jordbruksreform ska också spela en viktig roll i att främja innovationer samt för att bidra till jordbrukets klimatanpassning.

De ettåriga miljöersättningar som ska införas från och med 2023 och som ska finansieras genom gårdsstödet behöver vara sökbara i hela landet och de politiska ambitionerna bör generellt inte vara lägre än att jordbrukarna ska erbjudas full kostnadstäckning för genomförda miljö- och klimattjänster. Ersättningsnivåerna för betesmarksersättningarna bör därför höjas. Även kompensationsstödet behöver höjas för att stärka den inhemska matproduktionen, värna vårt kulturlandskap och bevara den biologiska mångfalden genom fler betande mular i hela landet.

Det vore olyckligt om regeringen följer Jordbruksverkets rekommendation om att avveckla vallstödet i slättbygd. Vallodlingen ger inte bara ett viktigt avbrott i växtföljden, utan bidrar också till upptag av koldioxid från atmosfären genom inlagringen av kol i svensk åkermark. Vallstödet behöver därför finnas kvar.

Emma Wiesner (C), Europaparlamentariker

Daniel Bäckström (C), landsbygdspolitisk talesperson

LÄS MER: Beslut i Bryssel måste gynna alla EU-bönderLÄS MER: Nu avgörs jordbrukets framtid

Relaterade artiklar

Kommentarer

Genom att kommentera på Lantbruk så godkänner du våra regler.

Till toppen