Gå till innehåll
svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
Debatt 2 oktober

Tvärvillkor är inte ett stödvillkor

Rapporten om ett nytt kontroll- och sanktionssystem för EU-s jordbruksstöd andas självkritik kring hur avdrags- och sanktionssystemen hanteras idag. Det är en god grund för att komma till rätta med de värsta avarterna, anser Jan-Erik Andersson.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

 Svensk regeltolkning gör att Sverige med all sannolikhet statistiskt sett har EUs mest kriminella jordbrukarkår.
Bild 1/2 Svensk regeltolkning gör att Sverige med all sannolikhet statistiskt sett har EUs mest kriminella jordbrukarkår. FOTO: Lasse Modin
Bild 2/2

Landets lantbrukare har all anledning att kritiskt granska på vilket sätt Sverige avser att nagga jordbrukarstöden i kanten genom avdrag och sanktioner i den kommande programperioden av EUs jordbrukspolitik (CAP).

Regeringen har nyligen uppdragit åt Jordbruksverket att sammanställa en rapport om ett nytt kontroll- och sanktionssystem för jordbrukarstöden som ska tillämpas i den nya programperioden. Rapporten blev klar i maj 2020. Visserligen har så kallade externa intressenter varit delaktiga i arbetet, däribland LRF, Hushållningssällskapen och Ludvig & Co, men hittills har inte rapporten fått den uppmärksamhet som innehållet i den förtjänar.

Rapporten andas en god portion självkritik kring hur avdrags- och sanktionssystemen hanteras för närvarande. Det är en god grund för att komma till rätta med åtminstone de värsta avarterna, dit tvärvillkoren hör. Det tål därför att upprepas: tvärvillkor är inte ett stödvillkor. För att man effektivt ska kunna skydda gemenskapens finansiella intressen i fråga om oegentligheter och bedrägerier finns stödkriterier/stödvillkor.

Tvärvillkoren har däremot ett annat syfte, nämligen att få jordbrukarna att efterleva gällande lagstiftning på tvärvillkorens olika områden. Det är upp till varje medlemsland hur man väljer att straffsanktionera lagöverträdelser, även i de lagar som omfattas av tvärvillkoren. I Sverige ska lagföring av brott mot tvärvillkoren därför ske genom allmän domstol, det vill säga i en tingsrätt, eftersom det är böter och/eller fängelse i straffskalorna.

Detta är dock något som regeringen och Jordbruksverket i snart 15 år valt att ignorera. Man låter istället länsstyrelserna ”bedöma” att det skett lagöverträdelser, som i sin tur resulterar i beslut om minskning av utbetalning av stöd. På så sätt har Sverige med all sannolikhet statistiskt sett unionens mest kriminella jordbrukarkår, då årligen cirka 1 500 av knappt 60 000 stödsökande jordbrukare drabbas av tvärvillkorsbeslut.

I själva verket torde endast 50–75 jordbrukare, högt räknat, ha kunnat lagföras och dömas för lagöverträdelser som även är tvärvillkor – om dessa hade åtalsanmälts och fällts för brott vill säga. De externa intressenterna, se ovan, synes ha sovit på sin post som inte uttryckligen tagit avstånd från att den regelvidriga hanteringen av tvärvillkoren ska tillåtas fortsätta även in i nästa programperiod.

Men än finns tid för bot och bättring. Ställ krav på era företrädare om att det är era intressen som ska tillvaratas, inget annat, när förslag till nytt kontroll- och sanktionssystem går vidare i processen.

Jan-Erik Andersson,

konsult, EU-bonden

LÄS MER: ”Systemet med tvärvillkor används inte korrekt”

Relaterade artiklar

Till toppen