Debatten grumlas av önsketänkande
I skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund. Överst på listan står nog hyggesfritt, skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Bara för att en sak upprepas många gånger - och låter allmänt bra - behöver det inte vara riktigt. I skogen finns ganska många fenomen som håller på att bli etablerade sanningar trots att de vilar på en ganska lös grund.
Överst på listan kommer nog hyggesfritt. Det kan ha sina fördelar, men är inget universalmedel. Och det finns anledning att bli lite misstänksam när företrädarna hävdar att flera generationers skogsforskning gått längs fel vägar. Förvisso kan det vara så, men lite respekt är de som lade grunden till dagens skogar värda. Det fanns en anledning till att trakthyggesbruket etablerades genom cirkulär 1/50 från Kungliga domänstyrelsen.
Den jämförande forskningen visar att hyggesfritt ger sämre tillväxt. Dels för att metoden är mindre effektiv, dels för att man går miste om förädlade plantor som nu växer 30 procent bättre. Att avsäga sig en tredjedel av lönen är ganska kännbart.
Det blir dessutom flera turer med tunga skogsmaskiner för att plocka ut enstaka träd med risk för körskador och inkörsportar till rotröta. Å andra sidan kan det vara trevligt med en kontinuerligt växande skog och man slipper plantera.
Nummer två på listan är blandskog. Det finns föreställningar om en blandskogseffekt, att olika trädslag växer bättre i kombination genom att ge draghjälp åt varandra och nyttja olika "tillväxtfönster".
Det är tveksamt. Flera försök visar att tillväxten blir sämre, även om skillnaden jämfört med rena bestånd inte behöver vara så stor. Man kan också tro att risken minskar för barkborrar men insekterna tycks hitta granar även i blandskog. Däremot är det förstås riskspridning med flera trädslag och risken för rotröta minskar.
I vilket fall blir blandskogen, på gott och ont, vanligare. Det behövs dock mer kunskap och råd hur den bör skötas och anläggas.
Trea på listan är önsketänkandet att biologisk mångfald och klimatmålet är två sidor av samma mynt. Det är två miljömål som drar åt olika håll. Med andra ord två helt olika mynt, vardera med höga valörer.
Klimathotet motverkas av växtkraft som binder mycket kol. Exempelvis är täta gödslade skogar bra för klimatet, men mörkret och ensidig dominans av barrträd motverkar biologisk mångfald.
Listan kan göras längre och tolkas olika. Ambitionen bör i alla fall vara att grunden för debatten vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Genom att tydliggöra skillnader blir det lättare att göra balanserade vägval.