Det har blivit en vana att fira olika ingredienser, bakverk och maträtter på olika datum under året. Många är traditionella som exempelvis fettisdagen, våffeldagen eller Mårtensafton.Sajten
Förutom de traditionella matdagarna är kanske kanelbullens dag mest känd. Varje år den 4 oktober äts det mängder av bullar, något som alla från producenter till livsmedelsbutiker och bagerier tjänar på. Idén bakom dagen kommer från Hembakningsrådet som i samband med 40-års jubileet 1999 ville uppmärksamma bakverket.
– Man ville lyfta fram ett bakverk som var en symbol för hembakning och värme och vi enades om kanelbullen som de flesta känner till, säger Birgit Nilsson Bergström, projektledare på Hembakningsrådet.
Med på tåget fanns också ett antal andra företag som samarbetade med Hembakningsrådet om dagen, bland andra Kungsörnen och Jästbolaget. Sedan dess har nya hoppat på och gamla hoppat av. Genombrottet för temadagen blev stort och direkt.
– Tidningarna skrev, hemkunskapslärarna bakade bullar med eleverna, flygbolag bjöd på bullar och efter något år kom bagarna och ville vara med och fira, säger Birgit Nilsson Bergström.
Framgången tror hon beror på att många gillar bullarna och att det känns väldigt svenskt.
– Det är inget konstruerat och hösten är en baktid. Det är också en enkel sak att fira och man kan enkelt köpa en bulle.
Några år senare, 2004, startade Ostkakans vänner ostkakans dag. Föreningen ville marknadsföra Småland på olika sätt och samtidigt uppmärksamma ostkakan. Sedan dess firas kakan den 14 november varje år.
– Vi valde Emil-dagen för att uppmärksamma Astrid Lindgren, vår ostkaka och påminna folk om att äta den, säger Johan Sjöberg, entreprenör och sekreterare i Ostkakans vänner.
Föreningen har ett nära samarbete med Frödinge mejeri som med provsmakningar och aktiviteter vill locka konsumenter att köpa extra mycket av deras ostkaka den dagen.
– Vi ser att under den veckan så får vi mycket respons och ökar försäljningen. Det är en viktig högtid, säger Mette Krabbe Åkerlind, marknadschef på Frödinge mejeri.
För producenterna tror däremot inte Anders Holmestig, kommunikationschef på LRF, att temadagarna har så stor effekt.
– Det märks nog att man kanske konsumerar mer av just den varan som har betydelse den dagen. Men det är nog så viktigt att man lyfter upp livsmedlet och att folk pratar om det. Sedan misstänker jag att det borde gå åt exempelvis mer smör och vetemjöl på kanelbullens dag, säger han.
Trots att flera månader nästan är fulltecknade med olika temadagar för mat och ingredienser tror Johan Sjöberg att det finns plats för ännu en.
– Vi tänker lansera isterbandens dag. Det var tänkt att det skulle bli i höst men det får bli nästa år, säger han och påpekar att efter ostkaka är nog isterband det mest småländska som finns.