Det finns anledning att vara optimistisk
Det finns anledning för skogsägarna att vara optimistiska om framtiden. Trots osäker politik och skogsdebatten är skogen en mycket viktig del i klimatarbetet, skriver Knut Persson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Efter ett år med en märklig debatt och ganska stor osäkerhet om politiken finns det ändå anledning för skogsägarna att vara optimistiska om framtiden. Skogen är en mycket viktig del för att klara klimatkrisen.
Det är fortfarande mycket osäkerhet kring skogspolitiken. I Sverige finns en överenskommelse om ett ramverk som skogsägarnas organisationer i huvudsak varit positiva till. Men alla detaljer som styr hur skogsägarna till slut påverkas av politiken återstår att bestämma.
Det är EU som är det största bekymret. Där försöker man få regler som skulle minska skogsavverkningen i Sverige för att kunna vidta mindre åtgärder i de Centraleuropeiska länderna. Men en stor fördel mot tidigare är att Sverige nu representeras av politiker som vill värna om det svenska skogsbruket och skogsindustrin. Statsminister Magdalena Andersson var i regeringsförklaringen tydlig med att svensk skogspolitik ska bestämmas i Sverige. Var det här slutar vet vi inte, men en viss optimism känns ändå befogad.
Om vi ser på framtiden i lite kortare perspektiv är marknaden viktigast. Vi kan då konstatera att coronaboomen är slut och att priserna på både sågade trävaror och pappersmassa är på väg ner. Bedömare tror att det finns goda förutsättningar för att priserna bottnar på en högre nivå än tidigare. Det skulle i så fall betyda att även om priserna inte är lika höga som 2021, så skulle det ändå gå att driva både sågverk och massabruk med en acceptabel lönsamhet.
Skogsägarna har fått en mycket liten andel av den goda lönsamheten 2021, och om man tittar på sågverkens lönsamhet finns det inte någon anledning att sänka timmerpriserna. Under kvartal 3 var lönsamheten extremt god med rörelsemarginaler över 40 procent för de flesta av bolagen.
Men timmerpriset bestäms i huvudsak inte av sågverkens lönsamhet utan av tillgång och efterfrågan på timmer. Och då kan vi se att skogsägarna avverkat så mycket de senaste åren att sågverken inte haft svårt att få tillräckligt med timmer. På några års sikt är det positivt för skogsägarna att flera sågverk beslutat att göra stora investeringar för att öka kapaciteten.
En sak som bekymrar är att timmerpriserna blir allt mer olika. För tio år sedan var priset i stort sett lika, sedan dess har de efter hand utvecklats så att det finns tydliga regionala skillnader. I slutet av 2021 fick man ungefär 450 kronor för en kubik i norr, knappt 500 i Mellansverige och drygt 600 i södra Sverige. Södra som är en stor och kraftfull aktör i södra Sverige är en förklaring, men fram för allt Norra Skog behöver fundera över om man på något sätt kan göra mer för att höja prisnivån.