Det måste löna sig att ligga långt framme i omställningen

Det är förvånandeatt vallstödet till slättbygder helt försvunnit i Sveriges strategiska plan för nya Cap. Det hade behövts i en politik med miljö- och klimatinriktning, skriver Lena Johansson.

Inte minst kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har stora planer för klimatanpassningen av EUs jordbruk.
Inte minst kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har stora planer för klimatanpassningen av EUs jordbruk.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Gårdsstöden sänks och miljökraven skärps när EUs gemensamma jordbrukspolitik, Cap, görs om för perioden 2023 till och med 2027. Upp emot en fjärdedel av direktstöden ska i stället gå till miljö- och klimatersättningar. Fler detaljer får bestämmas av medlemsländerna själva, men innan svenska regeringens strategiska plan kan genomföras måste den godkännas av EU-kommissionen.

Cap-reformen har blivit ordentligt försenad, bland annat på grund av pandemin. Före årsskiftet skulle de nationella planerna lämnas in till kommissionen och strax före jul kom den svenska. i den har regeringen öronmärkt pengar för så kallade eco-schemes, ettåriga miljö- och klimatersättningar.

Möjligen är det också brådskan som gjort att processen med att ta fram den nationella planen varit så sluten. Ingen remissrunda har genomförts. Inte ens de övriga partierna i riksdagen har fått särskilt mycket information.

Det var därför något av en överraskning när detaljerna presenterades av den nya landsbygdsministern. Planen innehåller både positiva och negativa nyheter. Även om det inte var någon direkt överraskning att gårdsstöden sänks med 500 kronor per hektar, var det desto mer förvånande att vallstödet till slättbygder helt försvinner. En jordbrukspolitik med klimat- och miljöprofil borde stödja vallodling som ökar både mullhalten och kolinlagringen. Vallodlingen är också viktig för naturbetet och i och med det för den biologiska mångfalden.

Nu återstår att se om EU-kommissionen godkänner Sveriges strategiska plan. Det påstås att flera länder, däribland Finland, fått bakläxa på sina redan inskickade planer på grund av de inte flyttat över tillräckligt med stöd till så kallade eco-schemes.

Sverige hoppas få rabatt på just detta, så att det räcker med att flytta 20 procent av stöden. Motiveringen är att svenskt jordbruk redan gjort stora insatser för miljö- och klimat. I en intervju med Land Lantbruk sa också jordbrukskommissionär Wojchiekowski att han inte tror att omställningen kommer att bli så svår för de svenska lantbrukarna för att svenskt jordbruk redan till stor del är hållbart. Men vad det är värt återstår att se. Först i juni vet vi om kommissionen godkänner den svenska planen.

Inte minst kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har stora planer för klimatanpassningen av EUs jordbruk. Trots att ett färdigt Cap-förslag presenterades i juli har kommissionen velat lägga till ytterligare miljö- och klimatåtgärder under hösten.

Jordbruket är viktigt i den gröna omställningen. Men det måste löna sig att redan ligga långt framme. Vad finns annars för morot för att fortsätta det arbetet?