Detta händer i djurrättsaktivistfrågan
Aktiviteten ökar bland djurrättsaktivisterna igen. Land Lantbruk sammanfattar vad som skett hittills inom politiken, inom polisen och inom LRF. Samt vad som sker nu.
Inom politiken
På justitiedepartementet pågår arbetet med att se över straffbestämmelserna för brotten olaga intrång och hemfridsbrott. Utredningen är generell, så bestämmelserna ska vara tillämpliga oavsett om brottsområdet är relationsvåld eller djurrättsaktivisters brott mot lantbrukare.
Enligt Walo von Greyerz, projektledare på Justitiedepartementet straffrättsenhet, trädde dagens skrivningar i Brottsbalken i kraft i mitten 1960-talet och riskerar att missa händelser som just problematiken med djurrättsaktivister.
Det är en av de viktiga anledningarna som har bidragit till att man nu ser över de här straffbestämmelserna för att se om de straffbelägger rätt gärningar och om straffskalorna fullt ut är tillräckliga för att återspegla brottslighetens allvar, säger han.
I översynen ingår att ta ställning till vilka gärningar som bör vara straffbara och vilket straff gärningarna ska kunna leda till. För både olaga intrång och hemfridsbrott finns graden normal respektive grov. För normalgraden finns böter i straffskalan. För det grova brottet är det fängelse i högst två år.
Ser du behov av en skärpning av straffskalan?
Vad vi kommer att landa i för bedömning i det avseendet vill jag inte föregripa. Men det är en av de frågor vi tittar på, säger Walo von Greyerz.
Översynen ska mynna ut i en promemoria som ska vara färdig före årsskiftet och som sedan ska ut på remiss. En lagändring kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2021.
Inom LRF
2019 tog LRF fram en lista med förslag på åtgärder till politikerna för att skydda lantbrukare mot hot, våld och trakasserier från militanta djurrättsaktivister.
”Det måste vara tydligt för alla att polisen kan stoppa aktivister som tränger sig in på gårdar”, skrev Palle Borgström, ordförande i LRF och pekade på brister i skyddet mot olaga hot, hemfridsbrott och olaga intrång. Det råder också än så länge oklarhet om det är att betrakta som olaga intrång när demonstranter till exempel går in på en gårdsplan som inte är inhägnad.
- Självklart ska varje svensk lantbrukare, lantbrukarfamilj eller anställd på en gård kunna känna sig trygg. I LRFs undersökning i våras uppgav 26 procent av lantbrukarna att de ligger lågt med att de är lantbrukare av oro för djurrättsaktivister, ett resultat grundat på en misstro mot att samhället kan skydda lantbrukaren. Alltså behöver lagar förändras eller tillämpas annorlunda, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.
Nyligen träffade LRF rikspolischef Anders Thornberg. I ett brev till Thornberg inför mötet beskriver LRF djuraktivisternas agerande som ett hot mot livsmedelsproduktionen och mot demokratin, eftersom lantbrukare som uttalat sig om att straffvärdet för bland annat intrång mot djurhållare ska skärpas tystas.
- När höga företrädare för den här gruppen drar sig för att uttala sig är det en stark varningssignal om att demokratin är i fara, sa Palle Borgström, till TT i samband med mötet.
Inom Polisen
Under ett par år var djurrättsaktivister i Västra Götalandsregionen mycket aktiva. Det ledde till en satsning från polisens sida där speciellt brottsaktiva individer och ledargestalter i miljön sattes under lupp. Strategin gick ut på att flera polisområden samarbetade och att varje liten enskild lagöverträdelse rapporterades och samlades ihop. Till slut fanns tillräckligt underlag för fällande domar även om straffvärdet för varje enskilt brott var lågt.
Nu har aktiviteten i djurrättsmiljön trappats upp framförallt i Skåne, där grisproducenter vid upprepade tillfällen under hösten drabbats av olaga intrång.
- Min bild är att aktiviteten bland djurrättsaktivisterna på västkusten idag har avtagit. Samtidigt får vi rapporter om att antalet aktioner har ökat i syd. En bidragande orsak kan vara att enskilda individer flyttat från Västra Götaland till Skåne, säger Fredrik Dahlgren, dialogpolis i region Väst.