Beslut kring lantbrukets vägar och broar fordrar att man ser in i framtiden. Framtidens 74-tonsbilar ställer krav på bättre bärighet hos lantbrukets driftsvägar. Det kan bara diken och kanske viss ny teknik ge spanar Per Emgardsson i veckans teknikkrönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Brorenoveringar är affärer från halvmiljonklassen och uppåt och ger bron en återstående livslängd långt större än den många i vägföreningen har att se fram mot, så beslutet måste vara långsiktigt.
Bron måste palla framtida virkesbilar. I dag har de en bruttovikt på 64 ton fördelat på sju axlar. Nu ska Trafikverket klassa upp några av de starka BK1-vägarna till BK4 som klarar 74 tons bruttovikt. Rimligen växer BK4-nätet vartefter vägar och broar förstärkts.
För lantbrukets rörbroar är 74-tonnarna ett mindre problem. Broarna rymmer oftast bara en boggi, och 74-tonnarna har boggivikter i dagsläget. På icke statsbidragsvägar har väghållaren ensamt ansvar att kontrollera bärigheten hos vägens brospann.
De allt varmare vintrarna ser vägexperterna på Skogforsk som ett större problem. Vägar är som åkrar, är vägbanken våt hjälper inga bärlager. Bara ordentliga diken som håller vägbanken torr ger den tillräckliga perioder av styrka.
Tillslut är det kanske är det dags för privata väghållare att göra som skogsbolaget SCA, ställa krav på modern teknik, alltså timmerbilar med däcktryckreglering, CTI. Lågt däcktryck skonar både åker och väg. Skogforsks försök visar att med lika små vägskador kan CTI-bilar köra ut minst en tredjedel fler lass än bilar med hårda däck.
