Domen riskerar bli dyr affär för Skogsstyrelsen
undefined
Mark- och miljödomstolens beslut att staten ska betala sammanlagt drygt 18 miljoner kronor till flera markägare som inte har beviljats tillstånd att avverka fjällnära skog kan få stora konsekvenser för Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsens budget för skydd av skog är 100 miljoner kronor för 2019. Nu finns risk att ytterligare hundratals skogsägare kommer att ansöka om ersättning för nekad avverkning.
– Det kan absolut bli följden av den här domen, säger Magnus Norberg.
"Många har nog avvaktat"
Även LRF Skogsägarna tror att det bland skogsägarna inom den fjällnära skogen kan finnas det många som väntat med att ansöka om avverkningstillstånd eftersom ersättningsfrågan inte varit löst.
– Jag skulle inte alls bli förvånad om det visar sig att många har avvaktat med att söka avverkningstillstånd tills den juridiska processen är avgjord, säger Sven-Erik Hammar, ordförande LRF Skogsägarna.
Vågar inte ta ut segern
För ungefär ett år sedan stämde flera markägare staten på ersättning efter att de nekats tillstånd att avverka fjällnära skog. När nu domen kommit i de fem första målen av totalt 24 mål som ska avgöras vid mark- och miljödomstolarna i Umeå och Östersund beslutades att 18,6 miljoner kronor ska betalas i ersättning till markägare som inte har beviljats tillstånd att avverka fjällnära skog.
"Vågar inte ta ut seger"
– Det känns bra. Vi fick igenom allt vi ville, men vi vågar inte riktigt ta ut någon seger än. Nu är det bara att hoppas att staten inte överklagar och att domen vinner laga kraft, säger Albin Holmberg som tillsammans med Hanna Holmberg nekades avverkning av 44,9 hektar 2016.
Domstolens beslut ger samma rätt till ersättning som vid bildande av naturreservat eftersom de anser att den enskilde fastighetsägaren påverkas på samma sätt. Markägarna ska få ersättning för hela marknadsvärdeminskningen plus expropriationslagens påslag på 25 procent.
Många påverkas
Den avgörande frågan för att skogsägarna ska ha rätt till ersättning är vad som är att betrakta som pågående markanvändning. Domstolen delar markägarnas bedömning att den markanvändning som pågår på deras fastigheter inte kan vara något annat än skogsbruk och att besluten innebär att skogsbruket avsevärt försvåras.
Ny praxis
Om domstolens beslut inte överklagas, utan vinner laga kraft, kan den utgöra en del av en ny praxis. Det gör domen intressant för över 3000 markägare i den fjällnära skogen.
– Jag hoppas att staten nöjer sig med den här domen och gör en rättvis ersättningsmodell som får bli praxis, säger Albin Holmberg.
Fler ansökningar
Hos Skogsstyrelsen ligger över 200 ansökningar om avverkning i fjällnära skog som ännu inte handlagts. Till det ska läggas 75 ansökningar som helt nekats avverkning och 43 som delvis nekats avverkning de senaste åren. Hur många av dem som kommer att resultera i krav på ekonomisk ersättning är ännu oklart, eftersom rätten att söka ersättning bara gäller i ett år efter beslutet om man inte väljer att stämma staten.
– Det är för tidigt att svara på om det blir fler avverkningsansökningar nu. Vi har inte fått några signaler om det än i alla fall, säger Thomas Eriksson, specialist på områdesskydd, Skogsstyrelsen.
Pengar kan sina
Men om antalet ansökningar ökar kraftigt finns risken att Skogsstyrelsens pengar för skydd av skog inte kommer att räcka till.
– Det är också för tidigt att svara på, men tidpunkten för utbetalning av ersättning och slutförande av skydd blir osäker vilket kan betyda att markägare kan få vänta längre på ersättning, säger Thomas Eriksson.
Ersättning för nyckelbiotoper
Andra markägare inom det fjällnära skogsområdet som kan tänkas söka avverkningstillstånd på nytt är de som fått skog registrerad som nyckelbiotop. Totalt finns det 57 000 hektar produktiv skogsmark inom det fjällnära skogsområdet som är nyckelbiotopsregistrerad.
– För att få ersättning för en nyckelbiotop i fjällnära skog finns det nu möjlighet för markägare att ta initiativ genom en tillståndsprövning som ger ersättning om man nekas. I övriga landet måste man i praktiken förlita sig på statens goda vilja genom beslut om naturreservat eller biotopskyddsområde för att få ersättning, vilket om det sker kan dröja många år, förklarar Magnus Norberg.