Domstolsbeslut kan lägga död hand över biogasen
Regeringen måste ge svenska lantbrukare rätt förutsättningar i energiomställningen, skriver Anna Nilsson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Att vi är mitt uppe i en turbulent energikris har inte undgått någon. Med skenande priser så pågår jakten för fullt i hela EU efter alternativ till den ryska gasen. En långsiktig skattelättnad har äntligen gett svensk biogas luft under vingarna. Marknaden ser annorlunda ut i våra grannländer, där dansk och tysk biogas i åratal fått kraftiga produktionsstöd.
Men nu hotas den positiva utvecklingen av en plötslig tvärvändning på EU-nivå. Det handlar om att EU-kommissionen i juni 2020 beslutade att godkänna den svenska skattelättnaden på biogas under en tio års-period fram till 2030.
Strax före jul överklagade det tyska biogasföretaget Landwärme beslutet. EU-domstolen fällde därefter kommissionen. Inte för att domstolen är emot skattelättnaden i sig, utan för att det inte gjordes en fördjupande utredning innan beslutet togs.
Det finns enbart starka fördelar med en ökad svensk biogasproduktion. Det är ett förnyelsebart bränsle gjort av gödsel och restavfall och kan produceras på gårdsnivå såväl som i större gemensamma anläggningar. Kvävet blir mer lättillgängligt i den rötade gödseln och dessutom minskar processen metangasutsläppen.
Det gör det oss mindre sårbara som land och samhälle då vi kan få en ökad kontroll över vår egen energiförsörjning. För även om det finns stor potential inom exempelvis elektrifiering, så är det vanskligt att satsa allt på ett kort, då riskerar vi att hamna i knäet på andra skurkstater i sökandet efter åtråvärda mineraler.
I en hållbar framtid så finns det inte en mirakellösning som passar alla. Vi måste nyttja de resurser som vi har på bästa sätt.
Det finns förstås tekniska lösningar och innovationer som behöver komma på plats för att biogasen ska nå sin fulla kapacitet. Intresset från lantbrukarhåll är dock stort, det visar inte minst rekordmånga 144 ansökningar för investeringsstöd i det statliga Klimatklivet.
Om inget görs nu så kommer beslutet från EU-tribunalen att träda i kraft i början av mars. Vilka följderna i så fall bli när det kommer till starkt ökade produktionskostnader, återbetalningskrav eller annat, är högst oklart. Och allt detta på grund av en så trivial sak som en teknisk miss.
Gensvaret från branschen har inte låtit vänta på sig. Det syns här på våra debattsidor, i andra riksmedier och LRF höll i förra veckan ett riktat presseminarium för att väcka opinion kring frågan.
Nu behöver regeringen göra det enda rätta, överklaga domen och ge svenska lantbrukare rätt förutsättningar i energiomställningen.
Det är upprörande om europeisk byråkrati ska sätta käppar i hjulet för något som borde anses vara en genial lösning på ett stort och allvarligt samhällsproblem.