Ekolantbruk tillför inget till miljön

Oberoende vetenskap och oberoende statliga utredningar har visat att ekologisk produktion i Sverige inte tillför något mer för miljö och klimat än vanligt svenskt jordbruk, skriver Kersti Linderholm.

Behövs någon mer handlingsplan så är det en som lyfter allt svenskt jordbruk, skriver Kersti Linderholm.
Behövs någon mer handlingsplan så är det en som lyfter allt svenskt jordbruk, skriver Kersti Linderholm.

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik till Krav, Arla, Axfood och Lidl.

Nu märks det att ekokollektivet har fått kassan påfylld med miljontals skattekronor avsedda för ”information”. I Land lantbruk nr 7/22 efterlyser Krav , tillsammans med några medlemmar (Arla, Axfood) samt Lidl, ytterligare en politisk handlingsplan för att gynna eko.

Den första var på remiss för runt 20 år sedan. Naturvårdsverket underströk då i sitt yttrande att mål för ekologiskt jordbruk borde grundas på miljöanalys, inte marknadskrafter. Det upprörde Krav-anhängare som ringde ner Naturvårdsverkets växel.

Jag delar debattörernas frustration över att livsmedelsstrategin inte har gett några konkreta resultat. Men vad har det med ekologisk produktion att göra? Innan riksdagen antog livsmedelsstrategin åkte målen om ”mer eko” ut och ett tillkännagivande var: Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer. I regeringens handlingsplan däremot finns fortfarande mål för ekologisk produktion.

Debattörerna förfasas även över att flera miljömål inte kommer att nås och övergår raskt i att blanda ihop det med ”ekologisk produktion”. Argumenten understöds av en LRF-rapport om att eko ökar sysselsättningen och lönsamheten. En lönsamhet som till stor del bygger på dopning med skattemedel. Hur hållbart är det?

Debattörerna tolkar svenskarnas önskemål om hållbar mat att det innebär Kravmärkt sådan. Det kan knappast vara hållbart med en produktion som inte klarar av att få fram friskt utsäde och jämrar sig över att från 2035 måste man vara självförsörjande på utsäde. Det är inte heller hållbart att importera växtnäring från det vanliga svenska jordbruket och slakterirester från Danmark. För någon sådan svensk råvara finns inte längre. Den lades ner 2013.

Oberoende vetenskap och oberoende statliga utredningar har visat att ekologisk produktion i Sverige inte tillför något mer för miljö och klimat än vanligt svenskt jordbruk. Anledningen är att svenska jordbrukare under decennier har drivits mot ”världens renaste jordbruk” både av sina egna företrädare och ansvariga myndigheter. Så behövs någon mer handlingsplan så är det en som lyfter allt svenskt jordbruk, inte en specifik certifiering med ett regelverk som inte ens är miljöcertifierat.

Kersti Linderholm, agronomie doktor

LÄS MER: Höga avgifter straffar ekobonden

LÄS MER: Hårt arbete för att anpassa reglerna