Ekoparkerna skapar mångfald

Skogsutredningens förslag att överföra fyra ekoparker till nationalparker har kommit lite i skymundan. Möjligen för att det ”bara” påverkar Sveaskog. Men är det så? Ekoparkerna var ett naturvårdsinitiativ från Sveaskog 2002 vilket idag utvecklats till 37 parker runt om i landet och omfattar 241 000 hektar skogsmark varav 174 000 hektar produktiv skogsmark.

Syftet var att öka andelen skog med förstärkt naturvårdshänsyn. Initiativet från Sveaskog var frivilligt, helt i linje med den förda skogspolitiken. På motsvarande sätt avsätter privata skogsägare mellan fem och tio procent av sin skogsmark för naturvård. Tillkommer generell hänsyn och andra åtaganden för att gynna skogens biologiska mångfald.

Allt detta är essensen av den svenska modellen där skogsägarnas frivilliga åtaganden är och förblir en hörnsten. Poängen med ekoparker är att en betydande del av skogen fortsätter brukas. Även skog med förstärkt hänsyn bidrar med råvara för att tillverka hygienartiklar, emballage, trähus, drivmedel med mera om än i mindre skala.

Nationalparker innebär restriktioner och stopp för skogsbruk. Lokala praktikers kunskap och erfarenhet ersätts med föreskrifter. God natur- och skogsvård kräver aktiv skötsel inte minst när syftet är att stimulera friluftsliv. Skogsutredningens förslag har en poäng, fler människor behöver komma ut i skogen. Forskningen visar att det är variationsrika och välskötta skogar som folk i gemen trivs att röra sig i. Det råder inget motsatsförhållande mellan friluftsliv och skogsbruk.

De fyra utpekade ekoparkerna har under decennier inbjudit till friluftsliv. I likhet med många privata skogsägare har skogen öppnats för allmänheten genom skyltning, stigar och skogsbilvägar. Men vill vi ha ut fler människor i skogen måste det ske med respekt, dialog och förståelse för brukad skog som omistlig grön resurs i samhället.

Förslaget att göra om ekoparker till nationalparker signalerar tvärtom att frivilliga initiativ oavsett stora eller små markägare inte tas på allvar. Istället föreslår man en statlig överrock.

Utredningen pläderar för fler nationalparker. Vad blir då nästa steg? Omföra kluster av frivilliga avsättningar från enskilda, mångfaldsparker eller andra företagsinitiativ? Vem orkar i längden lägga tid och engagemang på egna avsättningar när initiativ och ambitioner alltid misstros. I två av de fyra föreslagna ekoparkerna riskerar även privata markägare att få avstå mark.

Skogsutredningen säger sig vilja stärka frivilligheten. Bra, men motverka då inte detta! Förslaget kommer inte heller minska trycket på andra markägare. Det räcker att följa skogsdebatten. Mixen av skogsbruk med varierande grad av naturhänsyn och ägande skapar mångfald. Utan skogsägares frivilliga naturvårdsinitiativ får vi enfald. Rör inte ekoparkerna!

Mats Blomberg,

skogsmästare och tidigare näringspolitisk samordnare hos Södra

LÄS MER: Motion om ny inriktning i ekoparker

LÄS MER: ”Anta utmaningen, Sveaskog!”