EU-länder agerar för att bryta dödläget för gensaxen
Bryt det juridiska dödläge som stoppar den nya gensax-tekniken. Det kräver EU-länderna av den nya EU-kommission som snart tillträder.
Många europeiska forskare och företag väntar otåligt på att politikerna ska agera för att undanröja det juridiska hinder som bromsar utvecklingen av den nya växtförädlingstekniken.
Det var i juni 2018 som EU-domstolen slog fast att gensaxen, eller crispr-tekniken, kan jämföras med genmodifiering. Grödor som har tagit fram med den nyare gentekniken måste därför, enligt domen, genomgå samma långa och kostnadskrävande prövning som GMO-grödor.
Omodern lagstiftning
Domstolen lutade sig på EUs nu 18 år gamla GMO-direktiv. Detta har inte uppdaterats trots att den tekniska utvecklingen sedan flera år sprungit förbi lagstiftningen.
Den avgående Juncker-kommissionen har inte velat dra i gång en ny lagstiftningsprocess. Nu ställs förhoppningarna till den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.
Utredning före årets slut
EU-ländernas ständiga ambassadörer i organet Coreper krävde vid sitt senaste möte snabb handling i frågan. Senast 31 december bör en utredning få i uppdrag att se över vilka möjligheterna är att uppdatera EU-lagstiftningen.
Klippa och klistra
Som att ”klippa och klistra” i DNA har crispr-tekniken beskrivits. Gensaxen kan exempelvis klippa sönder oönskade gener i en grödas arvsmassa, medan GMO används för att tillföra nytt DNA.
Lyckeby Starch är ett av de företag som ligger långt framme med produkter som har framställts med den nya tekniken. Om inte de juridiska hindren till den europiska marknaden undanröjs planerar företaget att flytta produktionen utomlands, förklarade VD Hans Berggren tidigare i år.
Crispr-tekniken används redan flitigt inom växtförädling i USA och många andra länder.