EUs bönder drog kortaste strået i växtförädlingen
Genmodifierade grödor har strömmat in i EU trots förbud. Det ger de europeiska jordbrukarna en plats i baksätet i konkurrensen på den globala marknaden, skriver Ester Hertegård.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Vindarna håller på att vända vad gäller ny genomisk teknik, NGT. EU-kommissionen har yrvaket kommit fram till att för att kunna förverkliga målen i den gröna given, biodiversitets-strategin och FNs hållbarhetsmål med mer miljövänlig mat på mindre åkeryta, så behövs det effektivare växtförädling.
Den nobelprisade gensaxen, Crispr-Cas9, som med extrem precision kan addera eller ta bort egenskaper hos grödor, är svårslagen i växtförädlingsfältet. Alternativet är den konventionella växtförädlingen som är laglig i nuläget och framkallar slumpmässiga mutationer i växtens arvsmassa tills någon träffar rätt och ger en önskvärd egenskap. Ur ett säkerhetsperspektiv spelar dessa i olika ligor.
I EU har 20 år gammal lagstiftning tillåtits bromsa utvecklingen för växtodlare. Grödor som tagits fram med hjälp av Crispr-Cas9 har av EU-domstolen klassificerats som GMO och i princip bannlysts. Har det påverkat förekomsten av dessa grödor i unionen? Nej, eftersom det med modern vetenskap är omöjligt att urskilja dessa grödor från konventionella. Genmodifierade grödor har strömmat in i unionen trots förbud. Det ger de europeiska jordbrukarna en plats i baksätet i konkurrensen på den globala marknaden.
Utöver EU-kommissionen har på sistone även opinionen svängt. De senaste 40 åren har känslan bland allmänheten i Sverige varit att genteknik är något nytt, oprövat och därmed lite farligt. Men enligt en alldeles färsk Novusundersökning var 73 procent av de svarande nu positivt inställda till att använda gensax på växter om syftet är att ”minska bekämpningsmedel, till exempel potatis som har inbyggt försvar mot bladmögel och därför inte behöver besprutas”. Endast åtta procent var negativa och resten neutrala.
Den internationella paraplyorganisationen för ekologisk odling, IFOAM, är fortsatt skeptisk till NGT med samma skrämselargument som på 1980-talet. Dess lösning på hur mindre mat ska räcka till fler är att istället minska matsvinn och att personer som är överviktiga kan äta mindre. Perspektiven är närmast hånfulla.
LRF har en pragmatisk hållning i frågan. Växtförädling som ger utsäde som är säkert att använda och ger ett mer konkurrenskraftigt jordbruk är ett välkommet tillskott, kanske särskilt till de ekologiska odlarna med en mindre verktygslåda vad gäller bekämpningsmedel.
Nästa år i januari tar Sverige över ordförandeskapet i unionen och har chans att förändra förutsättningarna för modern växtförädling i hela EU eftersom beslut i frågan förväntas tas kring då. Det vore välkommet.