EUs nya regler hämmar tillväxt för ekogårdar

EU sticker käppar i hjulen för den som vill ställa om till ekologiskt, skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.

FOTO: MOSTPHOTOS

Det finns en stor potential i en ökad omställning till ekologiskt. Jordbrukets samlade lönsamhet skulle stiga och många nya jobb skulle skapas i branschen. Den globala marknaden för eko växer och det är högst sannolikt att svenskodlad ekologisk spannmål och ekologiska mejerivaror kan nå framgång på exportmarknaden.

Det här visar ett LRF-projekt, som Land Lantbruk har berättat om i tidigare utgåvor och som även redovisas i Land Lantbruk nr 50.

Det låter ju hoppingivande, men tyvärr sticker EUs nya ekoregler käppar i hjulet för den som går i omställningstankar. Branschen har protesterat intensivt, bland annat i en debattartikel i Svenska Dagbladet, där man framhåller att inga fördelar finns med förslaget.

Nackdelarna är däremot många. Dit hör en ökad byråkrati som blir följden av det nya regelverket, som fastställdes 20 november. Den ekologiska produktionen dras ner i vad en företrädare för branschen kallar "en byråkratisk soppa". De som fått inblick i turerna kring det nya regelverket ger en bild av rävspel och maktkamp.

Exempelvis måste individuell dispens sökas av den som vill avhorna sina djur. Hur det ska gå till, dispensansökan varje år eller till och med för varje djur, är än så länge skrivet i stjärnorna. Det blir Jordbruksverkets uppgift att tolka, och tyvärr är svenska myndigheter inte särskilt pragmatiskt sinnade, de övertolkar hellre EU-reglerna.

Mest uppmärksammat har varit förbudet mot växthusodling i krukor eller avgränsade odlingsbäddar. Kravet kommer från södra Europa, och påminner tyvärr om ett förtäckt handelshinder riktat mot länder med bistrare klimat. Visserligen har de nordiska länderna lyckats utverka en tioårig dispens för odling i krukor och bäddar. Det ger några års frist för den ekologiska odling som nu finns. Men i övrigt skapar det osäkerhet och lär inte locka någon att investera i växthus för ekoodling.

För det är väl tillväxt regeringen vill ha med livsmedelsstrategin, inte minst av ekoproduktionen? Beslutet 20 november går stick i stäv med den ambitionen. Sverige borde ha följt det rakryggade grannlandet Finlands exempel och röstat nej. Det hade åtminstone varit en rimlig markering.