”Exporten av blågul mat fördubblas inom några år”
Björn Hellman är ny VD för Livsmedelsföretagen. Han vill lyfta mervärdena med svenska livsmedel och är övertygad om att exporten av mat med blågult ursprung har fördubblats inom några år.
Björn Hellman är ny VD för Livsmedelsföretagen. Han vill lyfta mervärdena med svenska livsmedel och är övertygad om att exporten av mat med blågult ursprung har fördubblats inom några år.
Björn Hellman tillträdde på VD-posten i våras och efterträder Marie Söderqvist. Livsmedelsindustrin är Sveriges till omsättningen fjärde största industrigren.
Med stor geografisk spridning av företagen spelar den en viktig roll för Sveriges bönder och landsbygden. Omkring 70 procent av produkterna från det svenska jordbruket vidareförädlas av livsmedelsföretagen i Sverige.
Sommarens värme och torka har inneburit svåra påfrestningar på det svenska lantbruket. Hur har livsmedelsindustrin påverkats?
– Sannolikt kommer effekterna av torkan börja få genomslag nu till hösten och framåt vintern. Det som vi ser som ganska sannolikt på kort sikt, och som det redan har rapporterats om, är att priserna på spannmålsprodukter går upp och att det kan uppstå ett överskott på svenskt kött.
Vilka konsekvenser ser du på sikt för den svenska livsmedelskedjan som följd av de senaste månadernas extrema väderläge?
– Det är väldigt svårt att förutse. Ska jag spekulera – och jag vill betona att det handlar om spekulation – så kommer många livsmedelsproducenter att börja undersöka hur man kan säkra tillgången till råvaror och bredda sin leverantörsbas.
Ålder: 51 år.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: I Tyresö.
Bakgrund: VD för Måleriföretagen i nio år, VD för Sveriges bagare & konditorer i sju år. Har arbetat i livsmedelsbutik, varit säljare på Cloetta, produktchef på Kavli samt arbetat med inköp och försäljning i Icakoncernen.
Intressen: Mycket idrott. Har genomfört nio Stockholm Marathon och spelat fotboll på elitnivå. Tränare i sonens fotbollslag. Skidåkning, både längd och utför.
– Är bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsindustrin i Sverige.
– Har cirka 800 medlemsföretag som sysselsätter omkring 50 000 personer. Omsättningen var 2015 cirka 177 miljarder kronor.
– Totalt finns omkring 4 200 livsmedelsföretag i Sverige. Småföretagen dominerar.
Tycker du att livsmedelsindustrin får den uppmärksamhet den förtjänar?
– Nej, jag känner mig ganska frustrerad över att vi får så pass lite erkännande. Politikerna har väl med livsmedelsstrategin börjat förstå något av potentialen. Vi måste bli bättre på att lyfta fram allt bra som görs och håller nu på att samla in goda exempel från våra medlemsföretag.
Ett av Livsmedelsföretagens mål är att till 2025 fördubbla den svenska livsmedelsexporten till 100 miljarder kronor per år. Kommer det målet att nås?
– Absolut, det är jag säker på. Vi har anställt en mycket kunnig person på heltid för att bistå våra medlemsföretag i exportfrågor, vi har livsmedelsstrategin och vi har Business Sweden som har gjort en unik granskning av potentialen för svensk livsmedelsexport. Livsmedelsföretagen har också ett omfattande exportnätverk.
I Sverige lyfts ofta det som beskrivs som svenska mervärden, till exempel god djurhållning. Vad talar för att utländska konsumenter vill betala för de värdena? Matnationalismen är stark i många länder.
– Vi exporterar redan för 50 miljarder och har en efterfrågan på många ställen i världen på våra produkters höga kvalitet och livsmedelssäkerhet. Jag håller med om att det finns matprotektionism i de flesta länder, men det finns också en ganska stor kategori som är beredd att betala lite extra för god kvalitet.
Vilka förhoppningar knyter du till Sweden Food Arena, som är det nybildade forumet för forskning och innovation på livsmedelsområdet?
– Jättestora. Jag sitter med i styrgruppen och är imponerad av engagemanget och viljan till samarbete. LRF, livsmedelsindustrin och handeln är rörande överens om att vi måste bli bättre på export och forskning och innovation. Historiskt har vi ibland helt i onödan slagits med varandra. Nu är stridsyxorna nedgrävda.
Ser du utrymme för mer samarbete med primärproduktionen?
– När industrin, primärproducenterna och handeln kan samarbeta blir sektorn som starkast. Svenskmärkningen är ett bra exempel på det. Vi får se om det blir nya forum med anledning av livsmedelsstrategin och den nya forskningsarenan.