Färre bärplockarläger i år
Ny lagstiftning och dålig bärtillgång kan ha stoppat en del bärplockarläger. Men problemen finns kvar i vissa delar av landet.
Ny lagstiftning och dålig bärtillgång kan ha stoppat en del bärplockarläger. Men problemen finns kvar i vissa delar av landet.
Det verkar vara färre bärplockarläger på privat mark i år. Det menar flera experter på LRF.
– Min bild är att bärplockarlägren har minskat. Men jag vet inte om huvudskälet är ett dåligt bärår eller att markägare har blivit mer aktiva när det gäller att ringa polis eller kommunen, säger Björn Galant, expert på äganderätt och allemansrätt på LRF.
Han berättar att han tidigare år fått massor av samtal från markägare om bärplockarläger. Men nu är det ingen som ringer. Också Lotta Zetterlund, ombudsman för LRF i Gävleborg, menar att problemen har minskat.
– Det har varit mindre med blåbär i år och då tror jag också att antal läger minskar. Det enda område som tagit kontakt med mig angående bärplockarläger är i Söderhamn. Jag tror att det finns stora bäruppköpare där.
Enligt polisen Jan Ekholm i Söderhamn är det fortfarande problem med bärplockarläger i kommunen, men antalet har minskat jämfört med för några år sedan.
– Jag upplever att man inte reagerar på lägerproblematiken som man gjorde tidigare. Det har normaliserats i samhället och folk ringer inte i samma utsträckning, säger han.
Han menar att antal läger som kommer till polisens kännedom har minskat.
– Vi åker inte aktivt ut och letar. Men de läger vi träffar på går vi på lite mer. Vi har blivit lite mer offensiva. Vi kan också avvisa eller avlägsna personer enligt Polislagen paragraf 13.
Förutom polisens mer offensiva arbete infördes också en lagändring den 1 juli i år. Den ska göra det lättare för markägare att få hjälp av Kronofogdemyndigheten med avhysningar, och kostnaden har minskat.
Någon statistik över antal bärplockarläger finns inte, varken regionalt eller nationellt. Därför är det svårt att veta om den nya lagen har haft någon verkan. Eller om det är bärtillgången som styr. Men samma principer för boende på annans mark gäller fortfarande, menar Björn Galant.
– Om man slår läger på någons mark och passerar gränsen för allemansrätt. Då är det någon form av olaglig verksamhet. Vi försöker uppmuntra våra medlemmar att ta kontakt med polisen. De ska vara första kontakt när det sker misstänkt olagliga saker.
FAKTA: Camping på privat mark
Om personer har bosatt sig på någons mark utan markägarens tillstånd kan man få hjälp av Kronofogden. Fastighetsägare kan också vända sig till polisen. Polisen kan ofta ingripa direkt, medan Kronofogden måste fatta ett beslut i ärendet. Om man väljer att vända dig till Kronofogden behöver man först ansöka om avlägsnande. Det kostar 300 kronor. Man kan redan i ansökan välja att Kronofogdens beslut ska verkställas direkt. Att få beslutet om avlägsnande verkställt kostar 300 kronor ytterligare i grundavgift för varje identifierad person som omfattas av ansökan, dock maximalt 3 000 kr.
Källa: Kronofogden