Fler slakterier borde ta emot hästar

Hästkött i sig har kvaliteter som väl kan jämföras med nötkött. Men slakterierna tar med några få undantag inte emot hästar för slakt och livsmedelsbutikerna saluför inte hästkött. Vi importerade 2011 över 360 ton (!) hästkött! Vart har det tagit vägen? Det köttet kommer bland annat från Sydamerika, som slaktar hästar som stått på gräsliga transporter från Nordamerika och som har mediciner i sig! Bättre att veta hur hästen hanterats.

Svenska folket - 50 procent - har visat i ett antal olika undersökningar att man kan tänka sig att äta hästkött, bara man vet vad man äter! Mer än vad vi har trott! Vi tassar runt frågan för mycket, slakterierna också!

Vi kan även se att marknaden svämmas över av hästar till salu nu, vilket medför risker att den som egentligen inte har råd att hålla häst ändå skaffar sig, vilket kan medföra att dessa hästar inte kan få den skötsel som krävs. För att hålla en bra avel och uppfödning borde detta hästöverskott minskas så att priset på hästar motsvarar kostnaderna att ta fram dem. Det gör att det krävs en radikal höjning av avräkningspriset på hästkött.

Samtidigt kan vi läsa under "Hästar till salu" hur många försöker komma ifrån problemet med sin gamla häst genom att sälja den väldig billigt som gräsklippare och promenadhäst eller skänka bort den. Ryktena går att dessa hästar köps upp och hamnar på lastbilstransporter till Italien och Spanien för att slaktas där.

Idag grävs många hästar ner efter avlivning, andra bränns som avfall trots att många av dem utgör högvärdig människoföda. Systemet med hästpass, där veterinärer skriver i medicinering minimerar risken att hästmediciner kan skada människor som äter hästkött. Läkemedelsbolagen tycker inte det är lönsamt att undersöka hur lång tid det tar för olika substanser att lämna hästkroppen, därför sätts livstids karens på medel som kanske är borta efter 14 dagar… Många tester har visat att det nästan aldrig finns restsubstanser i köttet.

Däremot finns tyvärr en hel del svartslakt i Sverige med bedrägerier mot ovetande hästägare. En väg ur dessa problem vore att fler svenska slakterier tog emot och slaktade hästar, svensk livsmedelshandel saluförde hästkött under sitt rätta namn och att exporten av hästkött till Medelhavet skedde som livsmedel istället för långa transporter av levande djur.

Vi förstår till fullo den hästägare som blir tvungen att avliva sin häst väljer att begrava den eller på anat sätt hedra minnet av sin trotjänare och att man kan ställa sig avvisande till slakt. Men vi kan även se att det är ett sätt att hedra djuret att man tar vara på det och inte dumpar det som avfall.

Vi måste som ett av Europas hästtätaste länder börja se hästen som en tillgång även när de måste tas bort.

undefined