Forsgrens finurliga framgångsrecept

Gris och flis är grundpelarna i Forsgrens lantbruk. Men här växer också idéer till de mest finurliga uppfinningar som gör arbetet både billigare och bättre.

Vägen till Forsgrens lantbruk i byn Björken strax utanför Orsa i Dalarna ringlar sig genom ett kulligt landskap där småbyar varvas med tät skog. Nedanför flyter Ore älv och utsikten när skogen öppnar sig för byarna är hänförande.

Här är familjen Forsgren inne på sin sjunde generation lantbrukare på det som tidigare ska ha varit en fäbod. Under åren har åkerplättar lagts samman så att Tore Forsgren med söner i dag kan bruka 90 hektar åker i någorlunda sammanhängande skiften.

På gården har det funnits grisar sen 50-talet. 1971 tog Tore Forsgren över driften och hade då 50 suggor.

– Egentligen har vi inte ökat så mycket med grisarna. Men det beror på att det inte finns så mycket mark, säger Tore Forsgren som i dag har 80 suggor i den integrerade grisproduktionen.

Men egentligen använder inte Tore Forsgren så mycket av sin mark till att odla spannmål för grisarna. Det är mest halmen han vill åt. Istället läggs krutet på att odla vall som ger bättre avkastning. Vallen förädlas sen till prima hästhö på rundbal, vilket torkas i sönernas egenkonstruerade varmluftstork med plats för 16 balar. Det ger ett torrt hö som är garanterat fritt från mögel. Kunderna är framför allt hästägare.

– Det är roligt att sälja ett hö som folk berömmer en för, säger Tore Forsgren.

En del av arealen används ändå till att odla spannmål till grisarna. Men huvudkosten för suggorna och de cirka 1800 årsgrisarna är – pizza. Allt från kasserad deg till färdiga bottnar med tomatsås från en tillverkare av fryspizza blandas med vassle från ett mejeri och blir till foder.

– Så länge vi kan förädla ett billigt foder är grisproduktionen lönsam. Och då vore det synd att inte göra det, menar Tore Forsgren.

Under de senaste åren har försäljning av flis till fjärrvärme varit en viktig del av företagets omsättning. Affärsidén har varit att göra röjningar på annans mark. Till det har en annan av sönernas konstruktioner varit nyttig – en beståndsgående flismaskin dragen av en traktor.

– Vi började med flisen samtidigt som de startade värmeverket i Orsa. Vi har haft det väldigt bra förspänt. Den största krisen har vi kanske framför oss nu, säger Tore Forsgren som känner av såväl varma vintrar som konkurrens från billig massaved och importerat returträ.

I såna lägen är det bra att ha en verksamhet med obefintliga lån och ett par händiga söner. Det innebär att såväl redskap som reservdelar kan tillverkas på plats till en låg kostnad. Det köps också in en del maskiner och reservdelar från utlandet, saker som Henrik Forsgren snokar upp på Internet.

– Ska vi konkurrera med tyskt och danskt fläsk får vi ju vara på samma marknad, konstaterar brodern Daniel Forsgren.

Nästa projekt hos Forsgrens lantbruk är en renovering av slaktsvinsstallet. Troligtvis rivs den gamla inredningen ut och ersätts av storboxar. Som ett försök har redan 20 boxar gjorts om till fyra och Tore Forsgren är nöjd med resultatet.

– Om man ser grisar som får röra sig lite fritt, nog ser det trevligt ut. Och det är skönt bara att slippa springa mellan alla boxar om man ska gå in och mocka lite.