Det finns ständigt en risk för att prydnadsväxter som kommer in i landet också ska sprida skadegörare som kan hota svenska växter. Nya sjukdomar och skadeinsekter dyker ständigt upp i Europa och i Sverige. Nu arbetar forskare i Sverige, Norge och Finland med att kartlägga potentiellt farliga arter som ännu inte har kommit hit.
– Det finns ofta ett stort tidsglapp mellan att växter transporteras in i ett land och att en skadegörare upptäcks, men detta är ett sätt att försöka ligga steget före, säger Johanna Boberg. Hon är analytiker på avdelningen för riskvärdering av växtskadegörare vid SLU, och arbetar med kartläggningen.
Projektet startade i början på 2018 och forskarna hoppas kunna leverera en färdig utvärdering av de arter som skulle kunna orsaka problem under våren 2019. Det blir ett underlag för nya regleringar inom EU för att försöka skydda norden mot de nya hoten.
– Vi började med att titta globalt på kända skadegörare och hittade drygt tusen arter som angriper gran och tall. Sen har vi gått igenom listan steg för steg och tagit bort de som inte är relevanta. Nu är det drygt 200 arter som vi ska titta närmare på, kontrollera om de är kopplade till prydnadsväxter och om de kan överleva om de väl kommer hit, säger Johanna Boberg.
En ny risk är att ett varmare klimat också gör det lättare för nya skadegörare att etablera sig i Sverige. Så forskarna kommer att undersöka om exempelvis insekter som idag inte klarar sig i Sverige skulle kunna göra det i framtiden. Antalet sjukdomar och skadeinsekter som drabbar träd i Europa har ökat exponentiellt under de senaste fyra decennierna. Samtidigt ökar spridningen inom Europa.
– Handeln har ökat mycket under senare tid, vilket har lett till fler etableringsmöjligheter samtidigt som vi har fått ett varmare klimat, säger Niklas Björklund som också är analytiker vid samma avdelning.
Inom EU strävar man efter att ha så få handelshinder som möjligt. För att ändå försöka minska spridningen kan enskilda länder eller områden klassas som skyddade zoner, med högre krav på vilka växter som får föras in och hur de måste behandlas.
– Så det behöver inte vara helt kört även om en art etablerar sig inom EU, säger Niklas Björklund.