Fortsatt ökning av viltskador i skogen

Skogsskadorna till följd av viltbetning forsätter att öka i Götaland, visar årets första resultat av älgbetesinventeringen, ÄBIN. Samtidigt ligger skadorna långt över accepterad skadenivå i samtliga län i regionen.

– Trots en rad insatser och tidigare larm ser vi tyvärr ytterligare en försämring från en redan dålig nivå. Det dåliga resultatet förvånar oss och tyder på att de insatser som görs i dag inte räcker i Götaland. Inblandade myndigheter behöver ta i frågan med större allvar eftersom markägare och jägare uppenbarligen inte lyckas åstadkomma det som krävs för att minska miljardförlusterna för skogsbruket som detta innebär, säger Skogsstyrelsens viltspecialist Christer Kalén, i en skriftlig kommentar.

Varje år

Älgbetesinventeringen presenteras årligen av Skogsstyrelsen och en visar aktuella skadenivåer till följd av färsk betning på unga tallar av i första hand älg, hjort och rådjur.

Inventeringen, som är ett samarbete mellan flera olika aktörer i skogsnäringen, utförs på våren i knappt hälften av landets 140 älgförvaltningsområden. Resultaten som presenteras i dag gäller Götaland, men motsvarande rapport för Svealand och Norrland kommer senare i sommar. Och i höst offentliggörs en samlad analys gällande hela landet.

Betesskador av älg.
Betesskador av älg. FOTO: SKOGSSTYRELSEN

Fortsatt ökning

Jämfört med i fjol, har skadorna i Götaland ökat i sju av åtta län samtidigt som betesskadorna, i samtliga län, ligger långt över det nationella målet på max 5 procent. Resultaten bygger på en inventering av 3 500 bestånd.

Sett till hela regionen har skadenivån ökat från 15,5 till 16,2 procent (se bild) jämfört med närmast föregående inventering.

– Det är nu sju år sedan den nya älgförvaltningen infördes där både skogsägare och jägare har delat ansvar. Men uppenbarligen har den ännu inte levererat i Götaland. Insikten om bristerna måste nu landa ordentligt hos alla inblandade aktörer. De träd som utgör det naturliga fodret för älgen i våra skogar (rönn, asp, sälg, ek) behöver en återhämtning samtidigt som skogsägarnas tro på att det går att föryngra med tall utan omfattande betesskador behöver stärkas, säger Christer Kalén vidare.