Mörön ligger ute vid kusten, 3 mil söder om Luleå. Där håller Conor Mooney på att bygga upp en nötköttsproduktion.
– Jag älskar djur och vill kunna styra mitt eget schema. Som bonde får jag en frihet att kunna bestämma över mitt arbete, säger han.
Luleå ligger långt bort från England som han flyttade från helt ensam som 16-åring. Hans pappa var säljare inom textilbranschen och reste mycket internationellt, vilket innebar att Conor tidigare bott en period i Stockholm, så det var dit han först kom.
– Där började jag jobba på Espresso House vid Gullmarsplan, berättar han.
Flyttade till Luleå
Ganska snabbt blev det dock en flytt norrut och till slut till Luleå. Efter några år där, då han bland annat arbetade inom industrin och som lastbilschaufför, köpte han 2021 en liten lantbruksfastighet med 7 hektar mark i byn Mörön.
Drömmen var att bli lantbrukare, men som 20-åring och utan eget kapital fick han inte några banklån för att satsa stort på en gång. Conor har i stället byggt upp allt på egen hand med egna pengar.
För att kunna starta en köttproduktion har han arbetat med att köra skolbuss varannan vecka. De intäkterna och intäkter från lite köttförsäljning har bidragit till att han har kunnat bygga djurstall, ligghall, foderbord och en gårdsbutik.
– Jag har byggt allt själv och lärt mig genom att fråga folk, tittat hur andra gjort, googlat och tittat på YouTube, säger han.
Fakta: Conor Mooney
Ålder: 27 år.
Familj: Sambo och barnen Collin 5 år, Nils 6 månader.
Verksamhet: Mörövallens lantgård med gårdsbutik.
Produktion: Nötkött och ägg.
Djur: 19 nötkreatur.
Areal: Cirka 23 hektar åkermark och 7 hektar betesmark.
Instagram: @vallens.lantgard
Alla intäkter från lantbruket investerar han tillbaka i den växande verksamheten. Det handlar framför allt om byggmaterial, inköp av foder och fler kalvar.
Återtag på allt
Idag har han 19 djur, men i sommar blir det ungefär 35 djur av herefordblandning.
– Målet är att ha 20 nötkreatur på vintern och 40 på sommaren, och att övergå helt till en dikobesättning eftersom det är svårt att hitta kalvar, säger han.
På sikt vill Conor gå över till helt renrasiga Hereford.
– Jag vill ha djur med rätt mentalitet. Jag tror att snälla kor producerar mer kött och dessutom är de lättare att hantera, säger han.
Han gör återtag på allt som skickas till slakteriet och säljer köttlådor till privatpersoner. Så länge han har kunder kommer han att fortsätta på det sättet.
– Just nu har jag jättestor efterfrågan och en lång lista med 200 personer som står i kö för köttlådorna till hösten. Det verkar som att många hellre köper sitt kött lokalt av en bonde än i butik, berättar Conor.
Röjer betesmark
Tillsammans med arrenden har han närmare 30 hektar betesmark. Allt grovfoder köper han från lokala bönder.
– Jag har tagit på mig flera små arrenden av gammal igenvuxen åkermark som jag har röjt och putsat till fungerande betesmark. Enskilt är de små åkerlapparna olönsamma, men för mig är de värdefulla och det är tillfredsställande att bidra till ett mer öppet landskap, säger han.
Eftersom traktorn gått sönder och han inte får några företagslån har han inga maskiner till sin hjälp. Tanken är att en ny traktor ska köpas inför kommande vinter, men fram till dess och under föregående vinter måste allt dagligt arbete göras för hand. Hanteringen av höbalarna verkar tung och riskfylld och gödslet ska köras en bra bit med skottkärra till gödselhögen.
– Vintern har varit jobbig. Det har varit kallt, minus 35 grader flera gånger, och ändå ska man ut och göra allt för hand. Vattnet fryser och man får spetta loss frusen gödsel, säger han.
Snart på heltid
Till hösten hoppas Conor att han för första gången kan ta ut en liten lön, men han kommer att köra skolbussen i alla fall en vinter till.
– Jag är inne på mitt femte år nu och har lagt ner så oerhört mycket arbetstid och offrat för mycket för att ge upp. Jag tror att jag skulle ångra mig när jag blir äldre om jag inte fortsätter att satsa för fullt nu. Tanken är att nästa vinter blir en sista stor arbetsinsats innan jag kan bli professionell lantbrukare på heltid.