Sverigedemokraterna får en guldsits även utanför regeringen. Med sin starka position i riksdagen kan de fortsätta att ställa krav, samtidigt som de inte kan ställas till svars för regeringens politik, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
När detta skrivs har vi ännu inte någon ny regering, men intensiva förhandlingar pågår bakom lyckta dörrar. I onsdags skulle moderatledaren Ulf Kristersson lämna en slutrapport till talmannen. Om riksdagen sedan godkänner förslaget kan vi ha en ny regering tidigast på måndag.
Allt talar för att Sverigedemokraterna kommer att stå utanför regeringen. Dels för att det blir svårt att få SD-ministrar godkända av riksdagen, dels för att partiet inte verkar särskilt intresserat av att sitta i regeringen. SD-ledaren Jimmie Åkesson har sagt att det viktigaste är att de får igenom sin politik. Han har också lämnat en lång lista till Ulf Kristersson på sakfrågor som han vill att den nya regeringen ska ta sig an.
Och Sverigedemokraterna har en guldsits även utanför regeringen. Med sin starka position i riksdagen kan de fortsätta att ställa krav, samtidigt som de inte kan ställas till svars för regeringens politik. När ordförandeposterna i riksdagens utskott fördelades nyligen gick också flera tunga utskott till Sverigedemokraterna. Utrikes-, justitie-, arbetsmarknads- och näringsutskotten fick alla SD-ordföranden.
Ordförandeposten i miljö- och jordbruksutskottet släpptes till oppositionen. Det blir den miljöpartistiska marinbiologen Emma Nohrén som tar hand om det. Vi kan bara hoppas att det inte avspeglar den nya regeringens intresse för jordbruket.
Men betydligt viktigare är att Ulf Kristersson utser en "tung" och handlingskraftig minister med ansvar för jordbruket. Det är inte troligt att det blir en ren jordbruksminister, utan vi får nog även i fortsättningen hålla till godo med en landsbygdsminister. Kristdemokraterna, som talat sig varma för Hjärtlandet, gör med all säkerhet anspråk på den posten.
Frågor kring de gröna näringarna försvann lite i valrörelsen, men i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss nu måste de prioriteras av den nya regeringen. Lägg därtill de skenande priserna på el, diesel och mineralgödsel och risken för att Sveriges försörjningstrygghet sjunker ytterligare samt de osäkra förutsättningarna för familjeskogsägarna så är det uppenbart att de här är frågor som den nya regeringen måste ta sig an omgående.
Jord- och skogsbruket måste också få förutsättningar att producera och leverera hållbar energi. Med rätt förutsättningar skulle de gröna näringarna kunna bidra med lika mycket energi som vi i dag får från kärnkraften.
Det är inte enbart böndernas problem att jord- och skogsbruket tyngs av regelkrångel, höga energikostnader, brist på mineralgödsel med mera. Vi måste få en regering som förstår att det här är frågor som är angelägna för hela landet.
