I jämtländska Trägsta tog LRF och Trägsta mjölkgård emot Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. Förutom biogas och gödsel rörde sig samtalet kring generationsskifte, förutsättningar för investeringar, äganderätt och beredskap.
Med Oviksfjällen som fond och Storsjöns glittrande vatten framför ligger Trägsta mjölkgård, precis intill landsvägen. Nyfikna kalvar har full koll genom det öppna fjöset, ladugård på jämtska. Vid kyligare väder väller ångan ut och får förbipasserande att kasta långa blickar in till den varma ligghalmen.
Trots att vintern nyligen gjort en comeback råder inte minusgrader, men väl en bitande vind, som det så ofta gör i Storsjöbygden. Det är centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist väl bekant med, som uppvuxen på Frösön utanför Östersund.
Som partiledare är hon inbjuden till gårdsbesök för att på närmare håll få se och höra utmaningarna och vad som skulle kunna underlätta i produktionen.
– De flesta insikterna kommer när man går runt och pratar, som hur krångliga vissa saker är. Visst kan man prata om investeringsstöd eller generationsskifte vid ett skrivbord, men det blir mycket bättre så här. Jag har annars ett ”Ottsjöfilter” som jag brukar använda. Ett par tremänningar till mig driver butiken i Ottsjö och jag brukar tänka: Hur landar det här beslutet hos dem?, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
På Trägsta mjölkgård, som är en Krav-certifierad gård, finns det just nu 140 mjölkande kor som mjölkas av och utfodras med hjälp av ett vektorsystem. Totalt finns 331 djur på gården. Här odlas vall och helsäd.
Ett generationsskifte har genomförts och Elina Löfholm har tillsammans med maken Samuel Löfholm tagit över gården, även om mamma Eva Widholm är kvar som delägare och pappa Torgny Widholm framförallt arbetar med gårdens skog.
Med åtta barn krävdes det ett stort mått av planering för att få till ett bra generationsskifte.
– Det har varit en lyckad generationsväxling. Vi började tidigt och hittade en lösning med skogen så att det även finns delar kvar inför framtiden. Vi har haft en bra lönsamhet, men det har inte alltid varit lätt, man funderar på vad som händer med de gröna näringarna och hur det ska gå för nästa generation, säger Torgny Widholm.
Generationsväxling är en viktig fråga för lantbruk och skogsbruk och det behöver bli lättare att få hjälp, kanske med ett statligt lån, menar Torgny Widholm, och Elina Löfholm håller med.
– Om vi vill ha ungt folk med drivkraft framåt måste vi lösa detta med generationsskifte bättre, säger hon.
– Det är en stor fråga som jag tar med mig – hur vi kan säkerställa att generationsskiften kan genomföras på bra sätt, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Att ha en ökad beredskap och en högre självförsörjningsgrad är viktigt. Gården är näst intill självförsörjande på foder, solcellerna på taket förser gården med el mellan maj och september och man har nyligen byggt en biogasanläggning.
– Det är vår viktigaste ”ko” dit all vår gödsel går. Den ger 900 000 kWh per år och vi får ut mest när vi behöver det som mest – under vintern , säger Torgny.
LRF-ordförande Palle Borgström passar på att bredda beredskapsfrågan och plockar fram lådan med några vanliga livsmedel för att illustrera Sveriges självförsörjningsgrad.
– Vi producerar 37 procent av osten vi konsumerar i dag och det skulle vi kunna öka till 55 procent. Mjölk producerar vi till 71 procent och behöver komma upp i 90 procent, säger Palle Borgström.
– Vad krävs för att lyckas med det, undrar centerledaren.
– Det behövs 40 000 fler kor och mer investeringar. För investeringar krävs långsiktiga regler och förutsägbara beslut. Längst ut i statsapparaten tas det ibland märkliga beslut, som bonden som behöver fråga alla grannar om lov innan han gödslar. Det här måste ni politiker styra upp, säger Palle Borgström.
Palle Borgström fortsätter med köttproduktionen, där Sveriges bönder producerar 57 procent av nötköttet men där han menar att vi skulle kunna komma upp i 80 procent.
– Vi tycker att 80 procent självförsörjning ska vara målet för allt. Hur ska vi göra för att komma dit, frågar Elisabeth Thand Ringqvist.
– Investeringar och åter investeringar. Stöden behöver anpassas så att fler kan satsa på att öka produktionen utan att behöva bli större. Det finns också potential att producera mer lamm och där är vargfrågan viktig. Vargen ska finnas men i vissa bygder passar den inte, säger Palle Borgström.
– Där är vi helt eniga, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Frågor om äganderätt och brukanderätt i skogen och osäkerheten när det gäller marken vid gruvbrytning diskuterades också vid lunchbordet,
– Vi känner en stor oro kring vad som ska hända med markerna, vad de blir värda och vad vi kan lämna vidare. Det är otroligt provocerande att det ska gå att bryta en gruva på markerna samtidigt som artskyddet stoppar skogsbruk, säger Elina Löfholm.
Just gruvfrågan och förbudet mot att bryta alunskiffer har Elisabeth Thand Ringqvist haft på sitt bord långt innan hon blev partiledare.
– Trots att vi är i bygder som riskerar att drabbas av gruvor möter jag mycket framtidstro. Här pratar man till exempel om att satsa, utöka och bygga nytt. Det är jätteroligt, säger hon.
_51b5a0f7d9.jpg)
