Att brevbäraren bara kommer varannan dag låter kanske inte så dramatiskt i tider då brev blivit alltmer sällsynta. Men när den glesare postutdelningen också betyder att tidningen kan vara flera dagar gammal när den hamnar i brevlådan känns idén mindre lockande, skriver Lena Johansson i sin ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Postnord provar sedan i september varannandagsutdelning i ett område runt Lund. Meningen är att försöket ska utvidgas till Stockholm, Göteborg och Malmö vid årsskiftet och slår det väl ut permanentas glesare utdelning i hela landet 2022. Paket och expressbrev kommer fortfarande att delas ut varje dag, medan brev, gratistidningar och tidningar distribueras enligt ett särskilt schema. Ena veckan kommer brevbäraren måndag, onsdag och fredag - nästa vecka endast tisdag och torsdag. Råkar torsdagen då vara en helgdag, som till exempel Kristi Himmelsfärdsdagen, kan det i värsta fall dröja nästan en vecka innan du får din post.
Enligt nuvarande lag ska posten delas ut ”varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan”. Men att något görs åt postutdelningen är kanske inte helt oväntat. Sedan 2000-talets början har antalet brev som skickas i Sverige mer än halverats. Postnord som redan dras med stora förluster har konkurrens i de lönsamma storstadsregionerna, men har fortfarande kravet att utföra samhällsservice och dela ut post även i glesbygden, trots att det är olönsamt.
Om tidningen inte kommer i tid och därmed blir mindre intressant för läsarna hotar det papperstidningarna och är ytterst en demokratifråga. Samtidigt som regeringen under coronapandemin gett tidningarna stöd för att de ska kunna fortsätta utgivningen och upprätthålla demokratin, pågår alltså med dess goda minne försök som kan bli dödsstöten för särskilt lokaltidningarna.
Det finns alternativa sätt att distribuera tidningen på, svarade nyligen digitaliseringsminister Anders Ygeman(S) på en fråga i riksdagen. Men tidningsdistributörernas nät når inte alla och är dyr för en redan ekonomiskt hårt pressad mediebransch. En annan distributionsform, att läsa tidningen på nätet, är problematisk för människor i de delar av landet som saknar både fungerande bredband och mobiltäckning. Och som vanligt drabbas företagare och privatpersoner i glesbygden hårdast.
