Granbarkborrefällor kan användas som komplement

Fällor är effektiva som övervakningsinstrument. För den enskilda skogsägaren kan det alltså vara av värde att ha fällor i egen skog för att se när insekterna svärmar just där, men också för att bekämpa granbarkborren, skriver Kerstin Ström, Skogsstyrelsen.

Kerstin Ström är projektledare för Stoppa borrarna på Skogstyrelsen och rekommenderar skogsägare att använda fällor för att se när borrarna svärmar.
Kerstin Ström är projektledare för Stoppa borrarna på Skogstyrelsen och rekommenderar skogsägare att använda fällor för att se när borrarna svärmar. FOTO: PRIVAT

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Replik till Anders Svenssons debattartikel i Land Lantbruk 23 april.

Skogsstyrelsen kommer inte att använda fällor som bekämpningsmetod mot granbarkborre i år. Men för den enskilda skogsägaren kan metoden fortfarande vara ett bra alternativ till annan bekämpning.

Anders Svensson skriver i sin debattartikel att Skogsstyrelsen kritiserar användningen av fällor. Det är inte riktigt sant. Skogsstyrelsen gick tidigare i år ut med beskedet att vi inte kommer att använda fällor som en bekämpningsåtgärd mot granbarkborre kring biotopskydd och naturvårdsavtal i år. Grunden till beslutet var en ny studie som visar på tveksam effekt av fällor. Att vi lägger stor vikt vid denna enskilda studie beror på att det är den enda studie som gjorts i Sverige just på detta sätt. Den är väl genomförd med många upprepningar och genomförd med i princip samma förhållanden som råder nu, vilket ger ett tillförlitligt resultat.

Eftersom studien visade på tveksam effekt av granbarkborrefällor ser vi det inte som ekonomiskt försvarbart att vi som myndighet lägger flera miljoner i skattepengar på denna metod. Men vi har inte ändrat några råd eller rekommendationer när det gäller användning av fällor. För den enskilda skogsägaren gäller fortfarande att fällor kan vara ett alternativ i bekämpningen.

Skogsstyrelsen menar dock att den absolut viktigaste bekämpningsmetoden är att under svärmningen var fjärde vecka under maj till september gå ut i sin skog och identifiera och åtgärda nya angrepp, det som kallas sök och plock. Det finns tyvärr inte många publicerade studier om metoden, men däremot en bred kunskap om vad som visat sig fungera i praktiken vid tidigare utbrott. Används metoden rätt och man lyckas åtgärda angripna granar när granbarkborren fortfarande är kvar i träden, är bekämpningseffekten som störst men också möjligheten att rädda virkesvärde.

Skogsbruket arbetar hårt med att hjälpa så många markägare som möjligt med sin skadade skog under den kritiska perioden när angreppen pågår. Detta genom att flytta semestrar, flytta maskiner, planera rutter och så vidare. Men det är viktigt att skogsägare redan nu, innan angreppet är ett faktum, tar kontakt med sin virkesköpare eller inspektor för att de ska kunna planera sommarens eventuella åtgärder. Ett alternativ för den självverksamme är att fälla och barka om man har få angripna träd.

Precis som Anders Svensson skriver är fällor effektiva som övervakningsinstrument. Därför kommer Skogsstyrelsen tillsammans med andra aktörer i Stoppa borrarna även i år göra en omfattande svärmningsövervakning. Det för att veta när insekterna flyger, något som medför extra stor risk för nya angrepp. Fällor kan också användas för att avlasta en del av arbetet med sök och plock. För den enskilda skogsägaren kan det alltså vara av värde att ha fällor i egen skog för att se när insekterna svärmar just där, men också för att bekämpa granbarkborren.

Kerstin Ström,

projektledare för Stoppa borrarna, Skogsstyrelsen

LÄS MER: Mer forskning krävs i kampen mot barkborren

LÄS MER: Rätt träd på rätt mark skapar bättre skydd mot granbarkborren