Grönt är inte alltid bäst för hälsan och klimatet

Det är inte alls säkert att växtbaserad mat är bättre för hälsan och klimatet. Tvärtom behöver många järn och andra näringsämnen från kött ibland, skriver Lena Johansson.

Ingen vet ännu hur hårt processade köttsubstitut påverkar folkhälsan på lång sikt.
Ingen vet ännu hur hårt processade köttsubstitut påverkar folkhälsan på lång sikt.

Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.

Det går inte att sätta likhetstecken mellan växtbaserad mat och hälsa. Det är inte ens säkert att växtbaserat är bättre för klimatet. Det konstaterar forskaren Cecilia Mayer Labba från Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap i Göteborg. Hon blev så övertygad av sina forskningsresultat att hon börjat äta kött igen, efter att ha varit vegan i 15 år.

I en intervju i Svenska Dagbladet går hon till och med så långt att hon kallar omställningen av våra matvanor, när vi byter kött mot växtbaserade substitut, för ett experiment. Eftersom substituten är nykomlingar i vår kosthållning vet ingen ännu hur dessa hårt processade livsmedel påverkar vår hälsa på lång sikt. Många av dem innehåller också sådant som vi förknippar med skräpmat, som renframställt protein, stärkelse, socker, salt, raffinerade oljor och lite fibrer.

Cecilia Mayer Labba varnar också för att det är svårt att komponera och laga en vegetarisk eller vegansk kost som innehåller all den näring som speciellt växande kroppar behöver. Särskilt svårt är det att få i sig tillräcklig mängd järn för den som inte äter animaliska livsmedel. Och det är något som unga tjejer verkligen behöver. Enligt Livsmedelsverket har var tredje svensk tonårstjej järnbrist.

När jag gick i skolan fanns inga veganer och vegetarianerna var väldigt få. Köttskam hade ingen ännu hört talas om, men det serverades ändå inte kött varenda dag. Ibland stod till exempel grönsakssoppa eller ängamat på menyn och ibland potatisbullar med lingonsylt. Trots det var det ingen som ännu kommit på idén att kalla det köttfria dagar. Och maten hade inte ännu blivit slagträ i den politiska debatten.

I Växjö kommun har den styrande alliansen beslutat sig för att avskaffa skolornas köttfria dagar. I stället skjuter man till pengar i budgeten, så att alla kommunala skolor kan erbjuda två rätter varje dag. En kött- eller fiskrätt och en vegetarisk. Sedan kan eleverna själva välja.

Det borde vara en självklarhet att maten i skolan ska ge eleverna såväl positiva måltidsupplevelser som tillräcklig näring. Att ha ett hälsosamt förhållande till mat är viktigt under resten av livet. Men många unga förknippar i stället mat med skuld eller ångest.

I Sverige står matproduktionen i dag för cirka 13 procent av klimatutsläppen, och det jobbas hårt för att minska dem. Men vi får inte glömma att ett långsiktigt hållbart jordbruk också har positiva effekter för klimatet och miljön.

Det är naturligtvis upp till var och en att välja vad man äter. Men det ska göras utifrån goda grunder. Rätt sorts kött kan vara positivt för hälsa, miljö och klimat. Medan allt grönt inte är skönt.