Gruvdrift i Oviken skulle förstöra Jämtlands bördigaste jordbruksmark i utbyte mot malm med låga halter av kritiska metaller menar LRF-företrädare.
– Ett miljöexperiment som kan få enorma konsekvenser, säger LRFs regionordförande Lars Ahlin.
Det australiensiska bolaget Aura energy vill bryta vanadin, och om förbudet hävs, uran ur alunskiffern som finns i Ovikenområdet. Kritiken är stor mot planerna.
– Jag tror att ovissheten är det som är värst för många. Innan man vet om det blir en gruva och vilka konsekvenser det medför kan man bara spekulera, säger Lena Fernlund som tillsammans med Gudni Ágústsson bedriver avelsverksamhet med islandshästar.
För egen del kommer de inte att bo kvar på gården om gruvan blir av. Hon säger också att de kommer förhållandevis lindrigt undan.
– Vi kan ta vår verksamhet och flytta någon annanstans. Det är värre för de som bott här i generationer och arbetar med livsmedelsproduktion. Hur ska de göra om vattnet blir odrickbart eller om betesmarken täcks av damm som gör att korna inte kan beta? Många här bedriver skogsbruk och är beroende av inkomsterna från skogen, hur blir det för dem? Vi har grannar som köpt fallfärdiga hus och renoverat för flera miljoner. Om fastighetsvärdena sjunker drastiskt blir det en ekonomisk katastrof för dem, berättar hon.
Lars Ahlin, ordförande i LRF Jämtland, tror inte på gruvbolagets påstående att marken kan återställas efter brytning. Han menar att Jämtlands mest bördiga åkermark blir förstörd.
– Börjar man bryta är det ett oåterkalleligt ingrepp, säger Lars Ahlin.
Lars Ahlin ser också en uppenbar risk för att giftiga ämnen följer med lakvattnet ut i Storsjön som försörjer området med dricksvatten. Det skulle då också riskera vattenmiljöer hela vägen ut till Östersjön.
Även på riksnivå är LRF oroliga för att för liten hänsyn tas till jordbruket och landets förmåga att producera livsmedel när gruvbolagen gör sina ansökningar.
– Vi är inte principiellt emot gruvbrytning, men det måste ske på ett sätt som inte skadar våra mest bördiga jordbruksområden, säger Palle Borgström, LRFs riksförbundsordförande inför att LRF ska lämna sitt remissvar på regeringens utredning "Att åter möjliggöra utvinning av uran". Remisstiden pågår fram till den 20 mars 2025.
LRF anser att minerallagen tar för liten hänsyn till mark- och sakägare. Att prospektera och bryta i Sverige är billigt i jämförelse med andra länder och man tycker att mineralersättningen bör höjas.
Markägarna borde också ges större inflytande, som det ser ut nu har markägarna väldigt små möjligheter att påverka besluten som i slutändan kan göra att marken blir obrukbar. Det görs en viss avvägning mot andra samhällsintressen, men LRF menar att den borde göras tidigare i processen, redan när beslut om undersökningstillstånd ska ges.
Annsofi Collin, sakkunnig inom infrastruktur och miljö hos LRF i de fyra nordliga länen, saknar avvägningen mellan nyttan med gruvdriften och ambitionen att öka den svenska självförsörjningen med livsmedel.
– Om koncentrationerna i malmen är låga innebär det ju en väldigt stor lokal påverkan för en blygsam global effekt, säger hon.
Annsofi Collin ser en risk i att de gruvbolag som eventuellt skulle få koncession säljer tillstånden vidare till bolag utanför Sverige och att utvunna metaller och mineraler i så fall måste köpas tillbaka om de ska användas här.
I Jämtland har man arbetat med den här frågan länge, berättar Lars Ahlin. Men på senare tid upplever han att de arbetar i en uppförsbacke.
– Vi har en regering som arbetar för att öppna flera gruvor av den här typen. De vill ju även ta bort uranförbudet. Det är ganska tydligt att det är vad flera av gruvbolagen här har väntat på. Regeringen är också tydlig med att man vill satsa på kärnkraft och då vill man nog att någon bryter uran, säger Lars Ahlin.
Utöver uranet är det i huvudsak vanadin man är ute efter i Oviken.
Även om det är förhållandevis få gruvor som får tillstånd att öppna i Sverige kan redan ett undersökningstillstånd ge praktiska effekter på jordbruket i området.
– Om framtiden blir osäker så sjunker investeringsviljan. Generationsskiften kanske inte blir av och man blir mer ovillig att göra nya satsningar, säger Lars Ahlin.
Han oroar sig för att regeringen vill korta ned tillståndsprocessen för gruvdrift till tre år. Det skulle vara avsevärt kortare tid än de 10–15 år som det tar i dagsläget.
– Det innebär ju att man kommer att behöva ta genvägar och det är vi oroliga för. Vi vill att man gör den här prövningen ordentligt, säger Lars Ahlin.
Land Lantbruk har sökt Aura energy för en kommentar, men de har inte återkommit.
Ett förslag om att uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige igen har presenterats. Som förslaget ser ut nu kommer det kommunala vetot enbart att gälla om gruvan klassas som kärnteknisk verksamhet. Det är inte klart vilka typer av gruvor som kommer att klassas som kärnteknisk verksamhet, mer än att mindre gruvor och gruvor där uran bryts som biprodukt sannolikt inte kommer att göra det. Remisstiden för förslaget pågår till 20 mars.
