Exporten av halloumi från Cypern har ökat explosionsartat de senaste åren. Nu flaggar WWF för landets höga antibiotikaanvändning och för att en bit svenskt kött kan vara ett bättre val för klimatet. De uppmanar konsumenter att välja svenska alternativ.
På bara några år har importen av halloumi till västerländska länder fått ett rejält uppsving – i Sverige har importen ökat från 21 ton år 2010 till 4 000 ton år 2018.
Men på Cypern, där den varumärkesskyddade halloumin produceras, finns Europas värsta antibiotikaanvändning vid djuruppfödning, rapporterar SVT Nyheter. Enligt WWF kan halloumin vara ett sämre val än kött ur klimatsynpunkt.
– En sådan rusning i popularitet är problematisk. Produktionen är från början rätt så småskalig på Cypern och med en ökad efterfrågan krävs en intensifierad produktion. Vi ser ju redan risken för större antibiotikaanvändning och sämre djurvälfärd, säger Anna Richert, matexpert på WWF.
I WWF:s stora konsumentguide "Köttguiden" som publiceras i höst ligger halloumin illa till.
– De svenska företag som importerar därifrån måste bli bättre på att berätta om deras produkter faktiskt klarar en bättre nivå och även driva på utvecklingen lokalt i Cypern. För konsumenterna finns det all anledning att vara försiktig med produkter från Cypern, säger Anna Richert.
Djuren på Cypern får nästan 40 gånger mer antibiotika än svenska djur. I takt med att produktionen har blivit mer intensiv är nu betestrycket för stort i förhållande till landets storlek.
– När exporten växer måste djurpopulationen öka för en mer intensiv produktion, och det gör att användningen av antibiotika ökar, säger Elina Åsbjer, veterinär på Nationellt centrum för djurvälfärd, en del av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Antibiotika är efter klimatförändringarna det största hotet mot mänskligheten. Om inte krafttag tas nu beräknas 10 miljoner människor dö i antibiotikaresistenta infektioner år 2050, enligt FN.
Länderna i Norden har lägst antibiotikaanvändning i Europa tack vare stränga djurskyddslagar och medvetenhet kring riskerna med antibiotikaresistens. I södra Europa är användningen desto värre, och värst är alltså Cypern, med 453 mg per korrigerad djurenhet, rapporterar SVT.
– Statistiken säger inte riktigt till vilka djur antibiotikan går, men man kan dra slutsatsen av den information som finns att Cypern är flitiga med att behandla lantbrukets djur, vilket driver på antibiotikaresistensen, säger Elina Åsbjer.
Enligt Elina Åsbjer är antibiotikan inget som ska överföras i själva osten.
– Produkten i sig ska inte vara farlig att äta, det kan man känna sig trygg med. Problemet är att den otroligt stora importen av halloumi till Sverige driver på antibiotikaanvändningen.
För den som inte vill avvara sin halloumi finns numera ett antal svenska alternativ.
– Det finns många småproducenter i Sverige och mycket fina alternativ till halloumi, som "eldost" och "filliostus". Man får förstås betala mer, men då kan man precis som med kött äta lite mindre halloumi, säger Elina Åsbjer.
Anna Richert på WWF uppmuntrar också till svenskproducerat.
– Möjligheterna är större än någonsin för vad man ska lägga på tallriken. Ta chansen att utforska alla roliga kulinariska möjligheter som finns. "Mindre men bättre" är bra ledord, säger hon.
Fontana, Ica och Zeta tillhör de största leverantörerna av cypriotisk halloumi i Sverige.
Fontana meddelar att man ställer krav på producenterna att inte använda antibiotika i tillväxtbefrämjande eller förebyggande syfte.
– Vi är medvetna om att problemet på Cypern finns och tycker att det är allvarligt. Detta är såklart en viktig fråga för oss och vi har en nära dialog med myndigheterna på Cypern, som själva arbetar aktivt med denna fråga och har åtgärder på plats för hur användningen av antibiotika ska reduceras, säger Martina Molander, inköps- och kvalitetschef på Fontana.
Zetas hållbarhetsarbete har ännu inte lett till någon noterad minskning av antibiotikaanvändning men det är på gång, enligt företaget.
– Vi tar vårt ansvar genom att arbeta aktivt i samarbete med mjölkgårdarna på Cypern för att öka kunskapsnivån om antibiotikaresistens med den svenska modellen som förebild, säger Helene Rehnberg, chef för inköp och kvalitet på Zeta.
