Sedan odlingen av klöverfrön startade för sju år sedan satsar Hans Eriksson målmedvetet på att öka antalet pollinerande insekter. – Såväl lantbrukare som biodlare och hela samhället tjänar på detta, säger han.
När biodlarkonferensen Apiscandia hölls i början av februari deltog för första gången LRF, Lantmännen och Sveriges frö- och oljeväxtodlare, SFO.
Det finns i Sverige i runda tal 120 000 hektar oljeväxtodling och 16 000 hektar fröodling där lantbrukarna har ett egenintresse i att öka skördarna med hjälp av pollinerande insekter.
På Västerängs lantbruk i Ransta norr om Västerås började Hans Eriksson och hans bror Lars Eriksson 2011 med fröodling av vitklöver. De var redan från start inne på behovet av pollinering och efter en intensiv rundringning hittade Hans biodlare att samarbeta med.
– Jag kunde själv inget om biodling från början utan har försökt lyssna och lära. Men vi håller inga egna bin, säger Hans Eriksson.
Pollinering är en förutsättning för att odla klöverfrön men kan också öka oljeväxtskörden med 5–20 procent lite beroende på grödsort.
Gården bedriver konventionell växtodling på 395 hektar och arbetar med växtskydd enligt principen "hellre skalpell än slägga". För fyra år sedan gjordes en kartläggning av markerna som visade att det fanns ungefär lika många humlor som honungsbin.
På Västeräng finns i snitt två bikupor per hektar blommande gröda. Totalt planerar man för sex bigårdar med en jämn spridning över arealen. Man betalar inget för pollineringstjänsten.
Med en mängd åtgärder har Hans Eriksson försökt gynna insektslivet i markerna. Det ska finnas blommor från vårvintern till senhösten och man har lagt ut halmbalar på åkerholmar för att ge främst humlor boplatser.
– När vi behandlar med växtskydd är vi noga med tidpunkten och gäller det skadeinsekter gör vi det alltid nattetid. Vi försöker också välja preparat som skonar nyttoinsekterna, säger Hans Eriksson.
Han är inte odelat positiv till kantzoner som ligger från år till år eftersom han ser en risk för spridning av ogräs ut i grödan. Hans Eriksson förespråkar i stället odling av blommande örter och hade 2016 totalt 8 hektar honungsört.
– Jag har nog aldrig varit så populär i bygden. Folk vallfärdade dit för att ta snittblommor. Men i fjol blev det inget på grund av torkan, säger han.
Skörden av vitklöverfrön har sedan starten legat på 550–780 kilo. Senaste året är däremot bara att glömma. Satsningen på pollinatörer har även bidragit till skördar på 3 750 respektive 3 300 kilo vårraps de två senaste säsongerna.
– Men det ligger också annat bakom de höga rapsskördarna. Vi testar mycket med sortval och har tack vare tidig etablering aldrig haft några problem med jordloppor, säger Hans Eriksson.
Han har genom sitt engagemang och sitt fokus på både den ekologiska och ekonomiska nyttan med pollinerande insekter blivit en populär föreläsare.
– Man måste förstå vikten av pollinering för det är ingen flumverksamhet. Det finns pengar att tjäna för såväl lantbrukare som biodlare och i slutändan för hela samhället, menar Hans Eriksson.
