Här äger staten all skog

Den största delen av skogen (87,9 procent) i Belarus administreras av Skogsministeriet genom 98 statliga "leschoser" - företag som tar hand om plantering, avverkning och bearbetning av träd, tillverkning och försäljning av trädprodukter och jakt. Mindre andelar tillhör bland annat försvarsmakten, utbildningsdepartementet och presidentämbetet. Totalt täcks 39,8 procent av landets yta av skog som anses vara en viktig nationell resurs. Det pågår en satsning att successivt öka skogens yta, volym, ålder och produktion av träprodukter.

– Inkomsten från försäljning av trädprodukter bidrar väsentligt till statsfinanserna, säger Anastasija Dokutjajeva, presstaleskvinna på det belarusiska skogsministeriet.

– Skogen är också viktig för vattenretention, biologisk mångfald, den är boplats för djur, fåglar och insekter. Och sist men inte minst, den motverkar global uppvärmning genom absorption av koldioxid, fortsätter hon.

Under de senaste 26 åren har andelen skog i landet ökat med 4,5 procent och skogsvolymen nästan fördubblats – från 1093 miljoner kubikmeter till 1831 miljoner kubikmeter. Samtidigt har trädens genomsnittliga ålder ökat från 44 till 56 år. Huvudorsaken till tillväxten är att skogsvolymen tillåts öka mer än den minskar genom avverkning.

– Vi har som regel att alltid plantera mer än att avverka, säger Anastasija Dokutjajeva.

Förra året avverkades 28,5 miljoner kubikmeter träd i Belarus. Produktionen omfattar bland annat fällda trädstammar och sågat trä, träpellets och trägranulat, byggmaterial av trä, hyvlat virke, träflisor och julgranar.

Köpare inom landet är huvudsakligen pappersmassafabriker, möbelfabriker och byggföretag. Leschoser tillverkar årligen även 3 miljoner kubikmeter trädbränsle, av vilket i fjol 1,2 miljoner kubikmeter användes av privata husägare. Det säljs till allmänheten till fasta priser som ligger på 3-8 rubel (10-18 kronor) per kubikmeter, beroende av trädslag och region.

Enligt en plan som skogsministeriet har utarbetat för åren 2020-2025 ska andelen skog att öka till från dagens 39,8 procent till 40,3 procent år 2025.

– Skog planteras bland annat på jordbruksmark som inte ger så mycket avkastning och där det inte längre finns folk som vill arbeta med jordbruk, säger Anastasija Dokutjajeva.

Samtidigt planeras en kraftig ökning av produktionen av papper och kartong (2,1 ggr), pappersmassa (1,7 ggr) och möbler (1,3 ggr).

 – Vi vill satsa mera på tillverkning av produkter med mervärde. Därför byggs det nya pappersmassafabriker i landet. Som det är nu exporterar vi trä till våra grannländer samtidigt som vi importerar papper av dem, konstaterar Anastasija Dokutjajeva.