Strax utanför centrala Malmö odlar spjutspetsfinalisten Roy Rosendahl och hans anställda hållbara gurkor året runt. Nyckeln är belysning i växthusen som producerar cirka 2 000 ton gurka per år. Hela volymen går till föreningen Sydgrönt i Helsingborg för vidareförsäljning.
Roy Rosendahl som odlar gurkor i Tygelsjö i Skåne är en av kandidaterna till Årets spjutspetsföretag. I Österbotten i Finland där Roy Rosendahl växte upp var de flesta enligt honom själv pälsdjursfarmare, grönsaksodlare eller månskensbönder. Han är glad att han valde gurkan, som egentligen är en frukt. FOTO: EMMA LARSSON
– Odling i växthus som saknar belysning är som att resa tillbaka 20 år i tiden. Den tekniska utvecklingen har gått fort, skillnaden är som natt och dag. Utan belysning i våra växthus på ungefär två hektar hade vi i bästa fall omsatt 14 miljoner kronor per år. Med den belysning vi har nu omsätter vi 37,5 miljoner, förklarar Roy Rosendahl.
Han är uppvuxen i svenskspråkiga Korsnäs kommun några mil söder om Vasa i Finland och flyttade till Sverige 1988. På barndomsgården i Österbotten fanns mink- och rävfarm. Här i Sverige har han ägnat sig åt odling av grönsaker i någon form ända sedan han kom hit. Bland annat var han VD för det stora tomatodlingsföretaget Alfred Pedersen & Son i Trelleborg i sju år.
Gurkplantorna står i stenull. Bevattning och näringstillförsel sker i automatiserade system som kan hanteras via datorn och som slår larm om ett fel uppstår FOTO: EMMA LARSSON
Investerade i belysning
Företaget Klagstorps Gurkodling startade han 2011. Växthusen ligger i Tygelsjös jordbrukslandskap i södra Malmö. De första investeringarna i belysning gjordes 2014, fem år senare installerades belysning i det stora växthuset på cirka 1 hektar. Den sistnämnda kostade 7-8 miljoner kronor.
– Det krävs fingertoppskänsla i odlingen och det är mycket teknik inblandad i allt från bevattning och koldioxid till näringstillförsel och uppvärmning. Det mesta går att styra från en laptop. Hänger du inte med i det tekniska hamnar du på efterkälken och plånboken blir tom. Jag tycker att det är stimulerande, utvecklingspotentialen är jättestor, säger Roy Rosendahl.
Vatten och näring i Klagstorps anläggning recirkuleras. Växthusen värms upp av en panna som eldas med flis från Södra. Den köpta elen är grön, det vill säga den kommer från förnyelsebara energikällor. Företaget är klimatcertifierat och anslutet till Sigill Kvalitetssystems certifiering IP Arbetsvillkor.
På bilden syns en mix av så kallade HPS-lampor med högtrycksnatrium (mindre och runda i formen) och de mer moderna LED-lamporna (rektangulära). FOTO: EMMA LARSSON
En av de större producenterna
Vinterproduktionen uppgår till cirka 40 ton per vecka med Ica och Lidl som stora köpare. Sommartid ökar produktionen till 70-80 ton i veckan. Med de volymerna tillhör Klagstorp de större gurkproducenterna i landet. Företaget är ledande i fråga om belyst gurkodling. Allt plantmaterial köps i Finland.
– Vi har problem med gurkmosaikvirus som vi har haft hicka av i flera års tid. Nu har vi plantor med god resistens men inte till hundra procent. Man måste ständigt vara vaksam, säger Roy Rosendahl.
Mietek Bienek har rötterna i Polen. Han har arbetat i företaget i 20 år och är som förman en nyckelperson i produktionen. FOTO: EMMA LARSSON
Större intresse från konsumenter
Han anser att konsumentintresset för svenskodlat har ökat under de senaste åren, det har blivit lättare att få betalt för varan. Föreningen Sydgrönt, som hämtar gurka från Klagstorp sex dagar i veckan och sköter packningen, har enligt honom med viss vånda accepterat ett prispåslag som täcker merkostnaderna kopplade till prisrallyt på insatsvaror.
Spjutspetsfinalisten Roy Rosendahl startade Klagstorps Gurkodling utanför Malmö 2011. Han siktar på fortsatt expansion och ännu mer belysning i växthusen. FOTO: EMMA LARSSON
Osäkra tider
Av förklarliga skäl är Klagstorps Gurkodling extra sårbart för stigande elkostnader. Förbrukningen uppgår till cirka 10 miljoner kilowattimmar per år till en kostnad av omkring 8 miljoner kronor. Framtidsplanerna rymmer att byta ut cirka hälften av de befintliga lamporna med högtrycksnatrium (HPS, High Pressure Sodium) mot mer energisnåla LED-lampor.
– Den här vintern har vi klarat fördyringen på el men redan nu vill köparna veta priset på gurkan i november och det är en svårare fråga. Svaret beror på kostnadsutvecklingen i dessa osäkra tider.
– För lönsamheten är det helt centralt att följa just energipriserna. Vad gäller gödning köpte vi på oss en väldig massa innan priserna stack i väg, vi får se om det blir problem framöver. Eftersom vi odlar i stenull är det ytterligare en kostnad att hålla koll på, där har vi sett en prisuppgång på runt 40 procent, säger Roy Rosendahl.