Målet med skogspolitiken måste vara att Sveriges skogar ska skötas så att såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala mål tillgodoses. Det är vad vi menar med en helhetssyn, skriver Martin Kinnunen och Mats Nordberg, båda Sverigedemokrater.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Skogsstyrelsen har under våren uttalat att ”Mer behöver göras för att nå miljömålen i skogen”, till vår och säkert de flesta skogsbrukares stora förvåning. De åtgärder som lyfts fram är att skydda mer skog med höga naturvärden, öka användningen av hyggesfria metoder och stärka grön infrastruktur. Detta är fel väg att gå när vi samtidigt vet att skogens stora nettoupptag av koldioxid i Sverige är en följd av aktivt brukande.
Vi har i Sverige länge kunnat avverka mer varje år och samtidigt ha ständigt ökande volym växande skog. Allt bättre skogsskötsel har lett till ökad tillväxt och eftersom vi avverkar mindre än tillväxten är nettoupptaget av kol nu nästan lika stort som hela Sveriges utsläpp. Med en ledande skogsindustri, ett skogsbruk som ger arbete i hela landet och en god situation beträffande artförekomst har vi världens kanske mest hållbara skogsbruk, något vi vill fortsätta att utveckla. Vi funderar i ljuset av detta vad Skogsstyrelsen menar och om uttalandet är ett resultat av politiska påtryckningar från den socialdemokratiska regeringen?
Den svenska modellen för skogsskötsel bygger på att det på samma marker bedrivs både skogsbruk och naturvård, denna ordning vill vi värna. Mer än två tredjedelar av Sveriges yta består av skog. Om mer skogar skyddas helt från brukande, kommer intensiteten på brukandet att behöva ökas i de övriga skogarna för att få fram samma volymprodukter. Vi är kritiska mot en sådan uppdelning i intensivt brukade respektive totalskyddade skogar, som pågått under nuvarande regering. Idag förlorar skogsägare rätten att bruka stora delar av sin skog, som skyddas, med eller utan ersättning. Detta är orimligt av en lång rad skäl där äganderätt, likhet inför lagen, sysselsättning, tillgång till industriråvara för hållbara produkter och brukade landskap bara är några.
Målet med skogspolitiken måste vara att Sveriges skogar ska skötas så att såväl ekonomiska, miljömässiga som sociala mål tillgodoses. Detta är vad vi menar med en skogspolitik med helhetssyn. Att i detta läge hävda att skogssektorn måste göra mer och med det fokus som Skogsstyrelsen presenterar framstår som världsfrånvänt. Vi har redan ställt nästan 30 procent av skogsarealen utanför brukande, att öka den arealen är inte rimligt även om omfördelningar kan behövas. Beträffande hyggesfritt skogsbruk behövs konsekvensutredningar och metodutveckling innan de sprids i stor skala, förslagsvis på delar av Sveaskogs mark. För övrigt sker de flesta avverkningar idag med kvarlämnande av enskilda träd och grupper av träd från det tidigare beståndet.
Sveriges skogar ägs till övervägande del av enskilda ägare. Det som verkligen behöver göras idag är att stärka skogsägarnas tillit till rätten att med Skogsstyrelsens stöd och råd få sköta sin skog. Detta är nämligen förutsättningen för att vår skogssektor ska kunna fortsätta att vara världsledande miljömässigt, ekonomiskt och socialt.
Vi ställer oss därför frågande till om Socialdemokraterna gett Skogsstyrelsen nya riktlinjer eller nya direktiv? Om så är fallet önskar vi ta del av dessa.
Martin Kinnunen (SD), miljöpolitisk talesperson
Mats Nordberg (SD), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet
