Högre effektivitet ska säkra danskarnas tätposition
Dåliga priser, afrikansk svinpest runt hörnet och nya fördyrande krav på produktionen. Ändå fortsätter den danska grisnäringen oförtrutet att gå på offensiven.
Griskongressen i Herning med i år 2 000 deltagare är den omvittnat bästa i sitt slag sett till innehållet. De 70 föredragen innehåller allt från detaljerad fackkunskap till olika omvärldsspaningar. Det är egentligen bara språkbarriären – nästan alla föredrag är på danska – som hindrar den från att växa mer.
För ett år sedan pekade mungiporna uppåt med grispriser som genererade miljonöverskott på gårdarna. Nu är situationen den omvända med röda siffror nästan överallt och uppskattningsvis 20 procent av företagen ligger riktigt illa till. Det är främst yngre lantbrukare som investerat nyligen som drabbas men också äldre som vill sälja gården och sluta men inte finner någon köpare.
Men det finns också siffror att glädja sig åt. Danmark behåller positionen som "europamästare" och världstrea när det gäller produktionseffektivitet per kilo kött. Den genomsnittliga tillväxten i stallen har på sju år stigit från 885 till 960 gram per dag och årets prisbelönte smågrisproducent hade noterats för smått osannolika 40,5 frånvanda smågrisar per årssugga.
Börjar bedöva
Det danska avelsmaterialet är fortfarande världsledande och kullstorlekarna har nu vuxit till den grad att detta avelsmål ska tonas ned till förmån för slaktgrisarnas tillväxt och köttsättning. Det är också avelsföretaget Danbred som står för en tredjedel av finansieringen av rådgivningsorganisationen Seges grisverksamhet.
Branschen har tagit ett eget beslut om att följa i Sveriges fotspår och från och med nyår ska all kastrering av smågris ske med lokalbedövning. Danskarna lägger också upp strategier för att från och med halvårsskiftet 2022 i likhet med övriga EU-länder ha fasat ut användningen av medicinsk zink till smågrisar.
Parallellt arbetas det med att ta fram stallkoncept med målsättningen att halvera byggkostnaden. Besparingarna görs i första hand på grundkonstruktionen, bland annat genom att använda mindre betong.
Trögt för välfärdsgris
I likhet med svenskarna blir folk på andra sidan sundet alltmer patriotiska i sina matinköp. Däremot har välfärdsmärkningen av griskött inte slagit lika väl ut som förväntat och det finns fortfarande en väntelista med uppfödare som vill komma in i systemet men som får avvakta en högre efterfrågan på produkterna.
Dilemmat är och förblir att i en näring där 90 procent går på export finns inte utrymme för mervärden som inte går att räkna hem i kronor och ören.
Vill bli Sverigeetta
Fram till 2013 var Danmark den största exportören av griskött till Sverige men har sedan dess blivit rejält omsprungen av Tyskland. Danskarna jobbar för att återta positionen och retar sig också på att ha blivit utsedda till symbolen för ett produktionssystem med hög användning av antibiotika när tyskarna i verkligheten använder tre gånger mer.
Men alla andra målsättningar framstår som oviktiga om inte den afrikanska svinpesten kan hållas borta. Efter effektivt politiskt lobbyarbete byggs till våren vildsvinshägnet mot Tyskland och rutinerna skärps i tvätthallarna som alla djurtransporter måste passera. Samtidigt är alla smärtsamt medvetna om att det kan räcka med en enda korvskiva för att skadan ska vara skedd.
Danskarna gör också bäst i att hoppas på att även Tyskland hålls smittfritt. Var ska annars merparten av de 13–14 miljoner smågrisarna som i dag säljs utomlands ta vägen?