Trots detta utgör svenskproducerat en allt mindre del av det konsumenten köper. Bra djurhållning innebär inte automatiskt bra lönsamhet.
I Sverige arbetar veterinärer och lantbrukare tillsammans för att förebygga sjukdomar. Tillsammans har vi lyckats utrota och förebygga många av de sjukdomar som är svåra och kostsamma att behandla i många andra länder. En låg förekomst av sjukdomar är i sin tur ett av de viktigaste sätten att ha en låg antibiotikaförbrukning och en bra djurvälfärd. Vår relativt glesa djurhållning är också gynnsam i ett smittskyddsperspektiv, det gör det svårare att få en spridning av olika mikroorganismer.
En av de största frågorna i världen just nu är den snabbt ökande resistensen mot antibiotika. Detta påverkar möjligheten att behandla infektionssjukdomar hos människor och djur, resistenta bakterier sprids också mellan olika djurslag och mellan djur och människa. Den sedan länge restriktiva antibiotikaanvändningen inom djurproduktionen i Sverige har bidragit till att vi, relativt andra länder, har ett gott utgångsläge. Ett tidigt förbud mot tillväxtfrämjande antibiotikabehandling var ett beslut som var så genomtänkt att vi lyckades få hela EU att följa efter många år senare.
Men den goda svenska djurhållningen har ingen direkt koppling till vår konsumtion. I början av 1990-talet var tre av fyra tuggor svenska. Idag bara varannan. Import av livsmedel sker ofta från länder med sämre djurvälfärd och fler smittsamma sjukdomar. Så kan exempelvis EU:s nya regler för djurvälfärd inom grisproduktionen bara uppfyllas av tre länder: Sverige, Storbritannien och Luxemburg.
På sikt kan den omfattande importen av livsmedel få stora konsekvenser. Import från länder med större resistensproblem kan äventyra Sveriges goda utgångsläge, eftersom livsmedel är en av spridningsvägarna för resistenta bakterier. En fortsatt ökad import riskerar också att äventyra regeringens satsning på en levande landsbygd och hållbar landsbygdsutveckling. Få företagsformer på landsbygden skapar så många arbetstillfällen som djurhållning med mjölk- och grisproduktion. Samtidigt skapar produktionen av livsmedel arbetstillfällen även utanför primärproduktionen.
Vi vet att många konsumenter vill bidra till en hållbar livsmedelsproduktion. Man bryr sig inte bara om priset, utan vill också att produkterna ska vara av god kvalitet med hänsyn till människor, djur och natur. Det är dags att vi alla tar större ansvar för en hållbar utveckling. Bara så kan vi säkra den svenska livsmedelsproduktionen.
undefined
undefined
undefined