”Inget att vinna på att skogsfrågor hamnar i Bryssel”
Skogen är inte ett gemensamt politikområde men skogsfrågor kommer att bli viktiga i samband med klimatomställningen. Och här kan de svenska EU-parlamentarikerna ha en viktig roll.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
I slutet av den här veckan väljer EUs medlemsländer sina representanter i Europaparlamentet. Lyckligtvis är skogspolitiken inte en viktig fråga.
Jordbruket blev ett av de första samarbetsområdena efter bildandet av EU. I ett krigshärjat Europa med livsmedelsbrist var det naturligt att arbeta tillsammans för att öka livsmedelsproduktionen. Jordbrukspolitiken har förändrats kraftigt sedan dess, men att den ska vara gemensam är fortfarande ett fundament i EU.
För de sex grundarländerna var skogen inte en lika viktig fråga. Egentligen först med att Sverige och Finland blev medlemmar 1995 fick EU medlemsländer där skogen och skogsindustrin är bärande delar av samhällsekonomin. Genom åren har det gjorts försök att göra delar av skogspolitiken gemensam, men Sverige har framgångsrikt stoppat det.
Enkäten som presenterades i den här tidningen för två veckor sedan visar att den hållningen fortsatt har starkt stöd bland de svenska partierna. Sverige har inget att vinna på att skogsfrågor flyttar till Bryssel, tvärtom finns det en stor risk för att det kan gå helt fel.
Även om skogen inte är ett gemensamt politikområde kommer skogsfrågor att bli viktiga i samband med klimatomställningen. Och här kan de svenska EU-parlamentarikerna ha en viktig roll.
I grunden är skogen en stor resurs i omställningen. Men förvånansvärt dåliga kunskaper om helt grundläggande biologi gjorde att det i fjol var ganska nära att EU satte ett tak som skulle begränsa de svenska skogsavverkningarna. Ett gemensamt arbete från EU-parlamentarikerna Fredrick Federley (C), Christofer Fjellner (M) och Jytte Guteland (S) stoppade till slut detta.
Man kan tyvärr inte räkna med att alla förstår att i det nordiska skogsbruket betyder en hög skogsproduktion stor klimatnytta. I sämsta fall binds lika mycket kol av de växande träden som släpps ut. Men i många fall binds kolet i trä till exempel i byggnader som kommer att finnas i hundratals år och ersätter stål och betong som hade krävt mycket fossil energi i produktionen.
Klimatfrågan kommer med rätta att bli allt viktigare och i Sverige har det då stor betydelse hur man ser på skogen. Även under nästa mandatperiod är det därför viktigt att vi har representanter i EU-parlamentet som intresserar sig för skogsbruk och förstår grundläggande samband som hur kolet cirkulerar.
Knut Persson,
red@landskogsbruk.se