Jordbrukets vattenbehov viktigt vid exploatering
Lantbrukets odlingsförutsättningar och behov av vatten måste tidigt finnas med i planerna för byggande och annan exploatering i anslutning till jordbruksmark, skriver Lena Johansson.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Medan vatten skapar allvarliga konflikter på många platser har det hittills varit ganska odramatiskt i Sverige. Men med klimatförändringar och ökande temperaturer kan vatten och vattenförsörjning komma att bli en het fråga även inom svenskt lantbruk de närmaste åren.
Det förändrade klimatet riskerar inte bara att leda till torka, utan kan likaväl bidra till kraftiga regn och översvämningar. Mer extremt väder och fler hårdgjorda ytor gör också att överflödigt vatten söker sig ut på åkrarna. Någonstans måste ju stora mängder dagvatten ta vägen.
Men det är långt ifrån alltid som risken för översvämning på omkringliggande fält tas med vid planering och byggande. Lantbrukare som gränsar till de nyexploaterade områdena riskerar att själva få ta hand om konsekvenserna med antingen översvämmade eller sinande vattenkällor. Och liksom medlemmarna i Bergbobäckens dikningsföretag (som vi skriver om i Land Lantbruk nr 45/22) bli tvungna att ta strid mot kommuner eller anläggnings- och byggföretag.
Visst har vi också i Sverige haft både torka och översvämningar i alla tider, men jämfört med många andra delar av världen har vi hittills varit tämligen förskonade. Men med klimatförändringarna ökar också riskerna för andra typer av vattenproblem, till exempel efterfrågan på sötvatten till djur och bevattning.
Därför är det viktigt att lantbrukets odlingsförutsättningar och behov av vatten tidigt finns med i planerna för byggande och annan exploatering i anslutning till jordbruksmark. Men samtidigt som byggandet på åkermark blir allt vanligare och antalet tätortsnära jordbruk ökar blir kunskapen om lantbruk alltmer sällsynt bland planerare, byggare och kommunalpolitiker.
Ingen har väl glömt torkan 2018, och även om den förhoppningsvis var ett undantag kan vi inte utesluta att det händer igen. Så sent som i somras drabbades södra Europa av den värsta torkan på 70 år och enligt meteorologer och klimatforskare var det i den delen av världen inte någon engångsföreteelse. Tvärtom måste odlare i södra Europa vänja sig vid den typen av odlingsförutsättningar.
Det blir väsentligare att även i Sverige ta hänsyn till klimatets påverkan på allt från jordbruksmark till bostadsområden, allt från avrinning till vattenreservoarer.
Samtidigt som klimatet försämrar möjligheterna att producera mat i andra delar av världen blir åkermarken i Sverige och resten av norra Europa alltmer värdefull. Därför måste vi värna den.
Det brukar sägas att framtidens väder blir våtare, vildare och varmare. Det måste vi alla förbereda oss på och på olika sätt försöka motverka. För hela samhället bästa måste därför även omkringliggande jordbruks behov och förutsättningar tas med på ett tidigt stadium när nya bostäder, industriområden och vägar planeras.