Jordbruksverket börjar se ett slut på kaoset kring stödutbetalningarna. Från och med 2018 ska över 90 procent av stödbeloppen kunna betalas ut på rätt år. Uppbyggandet av IT-systemet beräknas kosta runt 650 miljoner kronor.
Enligt den rapport som Jordbruksverket i början av december lämnade till Näringsdepartementet framgår ett antal tidpunkter under 2018 när olika funktioner ska vara i drift.
Senast den 1 april ska alla avdrag för tvärvillkor vara beräknade. Återkrav kommer att sträcka sig flera år bakåt i tiden ända till 2015. Totalt är det varje år cirka 600 lantbruk som får tvärvillkorskontroll och man kan anta att ett par hundra av dessa drabbas av återkrav.
– När återkraven dröjer är det lätt att lantbrukaren glömmer av dem. Detta är något vi informerat om och även diskuterat med LRF. Rent juridiskt är det ingen skillnad om återkravet ligger längre bakåt i tiden men det kan förstås bli svårare att bevisa saker ju mer tiden har gått, säger Anders Egonson, divisionsdirektör för utbetalningsfunktionen på Jordbruksverket.
FAKTA: Ska förmedla 12 miljarder varje år
Varje år förmedlar Jordbruksverket drygt 12 miljarder kronor i lantbruks- och landsbygdsstöd varav ungefär 9 miljarder går via EU.
Under december i år utbetalas närmare 6,5 miljarder kronor, huvudsakligen olika direktstöd. Sedan fortsätter det med utbetalningar varje vecka i januari.
Åtaganden för vissa arealbaserade ersättningar kan godkännas redan nu och resterande följer någon gång under våren. Det rör sig om betesmark, vallodling, ekologisk produktion, minskat kväveläckage samt skyddszoner. Här återstår 15 procent att utbetala för såväl 2015 och 2016 samt 25 procent för 2017.
– I genomsnitt handlar det om 5 000 kronor per lantbrukare och år för 2015 och 2016 men för enskilda kan det förstås röra sig om betydligt större belopp, säger Anders Egonson.
Först i slutet av 2018 kommer Jordbruksverket att kunna börja med återkrav för jordbrukarstöden. Själva arbetet med att ta fram IT-stöden startar inte förrän efter sommaren.
Totalkostnaden för IT-systemet beräknas uppgå till 650 miljoner kronor. Anders Egonson tycker att det är rimligt med hänsyn till de mycket höga kraven på informationssäkerhet och att det hanterar drygt 12 miljarder kronor per år, motsvarande 70–75 miljarder under en programperiod.
– Förhoppningsvis ska vi med det här systemet även kunna hantera stöden för nästa programperiod och då får vi ännu längre tid att slå ut kostnaden över, säger Anders Egonson.
Från och med 2018 ska mer än 90 procent av stöden kunna betalas ut under innevarande år, även vad beträffar miljöersättningar. Målsättningen är att återgå till tidigare rutiner med en första tidig utbetalning men den kommer knappast redan i oktober som det var förut.
