Kornflugan angriper svenska fält, ökad förekomst av jordloppor och sockerbetsodling utan betningsmedel. Det är några av senare tids utmaningar i växtodlingen. Nu skärper Jordbruksverket bevakningen av flera skadegörare.
Kornflugan har under senare år varit problematisk i dansk vårveteodling. Men att den orsakar skador i Sverige är ett nytt fenomen. I fjol upptäcktes större angrepp i vårvete i södra Sverige.
– Vilken betydelse angreppen får framöver är fortfarande osäkert, säger Gunilla Berg på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Alnarp.
Planen är att följa inflygningen av kornflugorna enligt dansk modell, bland annat genom fångst i gulskålar och klisterfällor. Sannolikt flyger de in under senare delen av maj. Flugan lägger ägg på blad och strå och larven gnager senare på strået och det späda axet. Angripna strån stannar i växten och får ett skevt utseende.
– Vi behöver ta reda mer om hur kornflugan ska hanteras. Bekämpning sker med kemiska metoder, och att avgöra när växtskyddet ska sättas in är svårt, säger Gunilla Berg.
I västra Sverige har det skett en markant ökning av rapsjordloppa på senare tid.
– Att problemen skulle bli så här omfattande hade vi aldrig gissat för två år sedan, säger Lars Johansson på växtskyddscentralen i Skara.
Det är framför allt vuxna loppor som angriper den västsvenska rapsodlingen, till skillnad från larvskador som varit typiska i Sydsverige. På vissa håll har man behövt bekämpa lopporna ett par gånger redan på hösten. Några har kört upp fälten på grund av angreppen.
– Variationen kan vara stor mellan fält, så det gäller att hålla koll som odlare. De är nattaktiva men lyser man på plantorna med ficklampa kan man ta dem på bar gärning.
Rapsjordloppan brukar förekomma i sex- till sjuårsintervall. Lars Johansson hoppas att toppen är nådd, men det är fortfarande osäkert. Till våren kommer eventuella larvskador att följas upp och graderas.
I Uppsalatrakten och på Gotland har en annan typ av jordloppor orsakat ovanliga skador. Vuxna kornjordloppor är kända för att gnaga på bladen men angreppen leder sällan till att tillväxtpunkten blir skadad. Men i dessa fall hade larverna ätit på stråbaserna så att skotten brutits eller dött. Att undersöka exakt vilken jordloppeart det rör sig om blir nästa steg.
– Mycket av det som var udda under säsongen 2019 har säkert sin bakgrund i det extrema vädret 2018. Frågan är om det kommer vara bestående, säger Lina Norrlund på växtskyddscentralen i Uppsala.
För sockerbetsodlarna väntar utmaningar att hantera insektstrycket utan betningsmedel med neonikotinoider. Gunilla Berg befarar att det blir svårare att skydda mot angrepp efter tidig uppkomst. Alternativet blir att spruta med pyretroider. Dess kortvarigare effekt kräver fler bekämpningar och gör åtgärderna svårare att behovsanpassa.
– Det är ett bekymmersamt läge. Förbudet gällde även under förra säsongen men det gick förhållandevis bra eftersom insektstrycket var lågt. Men vi vet ju inte hur nästa år blir.
Rådet är att följa läget noga genom växtskyddsbrev och rådgivare.
– Det behövs många ögon.
