Jurist på LRF tar Molstabergfallet vidare

Den 2 och 5 maj gick varg in i hagarna på Molstabergs säteri och rev sammanlagt 60 får. Det var inte första gången utan gården har utsatts för flera vargangrepp sedan varg etablerade sig i området 2015.

Molstaberg håller cirka 500 tackor vintertid och när lammen föds till våren är det omkring 1 700 får i hagarna. För att hålla alla djur på plats går det åt två mil stängsel.

Läs också: Detta har hänt – Molstaberg

Investerat en miljon

Sedan vargarna slog sig ner i området har ägarna tvingats investera nästan en miljon kronor för att skydda fåren.

Länsstyrelsen kan ge bidrag till rovdjursavvisande stängsel, RAS, med 50 kronor metern men då den faktiska kostnaden är 90 kronor får djurägaren själv stå för mellanskillnaden.

En plan har upprättats mellan Molstaberg och Länsstyrelsen för stängslingen av alla hagar och när angreppet skedde den 2 maj pågick stängslingsarbetet för fullt. Tillfälligtvis låg då ett av Länsstyrelsen så kallade akutstängsel nere på en kortare sträcka och det var där Länsstyrelsen tror att vargen tog sig in.

Godkända stängsel

Men två dagar senare, natten till den 5 maj, skedde nästa vargangrepp mot fåren trots att de stod innanför rovdjursavvisande stängsel som Länsstyrelsen hade godkänt så sent som i januari 2017.

Läs också: När lammen tystnar utarmas mångfalden

Hur var det då möjligt att vargen kunde komma in i hagen?

Land Lantbruk har läst Länsstyrelsens besiktningsrapport efter angreppet. Enligt besiktningsmannen har en grind in till hagen stått öppen under natten, detta trots att två vittnen intygat att grinden var stängd när de kom till platsen klockan 6.19 samma morgon.

Frivilliga hjälpte till

Länsstyrelsen besiktningsman kom till den aktuella grinden först vid 10-tiden. Då var det fullt med folk med fyrhjulingar som körde ut och in genom den öppna grinden. LRF hade nämligen organiserat en arbetsdag och ett 20-tal frivilliga arbetade med att stängsla i en angränsande hage samt att ta reda på döda och skadade får.

Men trots vittnesuppgifterna står Länsstyrelsen fast vid att grinden måste ha stått öppen vid vargattacken.

– Den kartläggning som vi gjort pekar på att grinden stod öppen och att vargen promenerade in. Vargar hoppar inte över staket, säger Göran Åström, miljödirektör vid Länsstyrelsen.

Olika uppgifter

Det finns andra skrivningar i Länsstyrelsens rapport där besiktningsmannen skriver att grinden ”…är en järngrind 0,9-1m hög.”

Men vid kontroll visar det sig att den är 1,23 meter, alltså betydligt högre än det angränsande stängslet.

I rapporten står hur besiktningsmannen har sökt igenom hagen med besiktningshund. Enligt den skiss som finns i rapporten har besiktningsmannen enbart undersökt den södra, västra och norra delen av hagen. När han kom till den nämnda grinden i norra änden så letade han inte mer utan gick söderut genom hagen. Den östra sidan tycks han över huvud taget inte ha besökt.

Läs också: Ingen prövning i Kammarrätten

Följer staketet runt hagen

Jens Frank på Viltskadecenter ansvarar för utbildningen av Länsstyrelsernas besiktningshundar.

– Det vanliga är att man följer staketet runt hela hagen på insidan och sedan vänder och söker av utsidan efter eventuella spår, säger han.

Besiktningsmannen skriver även att ”Den uppmätta spänningen på eltråden var 600V". (Enligt Viltskadecenters rekommendation ska den vara 4 500 volt.)

– Men när besiktningsmannen kom till platsen var ju elen avslagen eftersom vi arbetade med stängslet. Det är en fullständig gåta hur han kunde mäta 600 volt i tråden när den var spänningslös, säger Anders Lindell som var med och arbetade den aktuella morgonen.

Till grund för beslutet

Eftersom spänningen var avslagen kan mätningen tyckas vara irrelevant för bedömningen av hur vargangreppet gått till. Trots det finns uppgiften med i Länsstyrelsen rapport och det är denna som Förvaltningsrätten senare grundar sitt beslut på.

Så här skriver Förvaltningsrätten i sin dom: ”Vad avser den andra attacken framgår att parterna har olika uppfattningar om grinden till hage 2 har varit öppen eller stängd, men enligt förvaltningsrättens mening framgår att det oaktat detta har framkommit sådana brister gällande grinden och den elektriska spänningen i stängslet runt hagen att stängslingen inte kan anses ha fungerat som ett rovdjursavvisande stängsel.”

Fått avslag i Kammarrätten

LRF har överklagat Förvaltningsrättens dom och begärt prövningstillstånd i Kammarrätten men fått avslag.

När Land Lantbruk ringer upp Sofie Hagström, tillförordnad kammarrättsassessor vid Kammarrätten i Sundsvall, för att ställa frågor om Länsstyrelsens rapport - och som Förvaltningsrätten grundat sin dom på - vill hon inte prata om det utan hänvisar tillbaka till Förvaltningsrätten i Luleå.

Liten chans

LRF har nu beslutat om att gå vidare och begära prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen även om LRFs jurist Axel Nordmark är medveten om möjligheten att domstolen skulle titta på ärendet är liten.

– Det är ju väldigt vanligt att myndigheter går på vad en annan myndighet tidigare beslutat. Förvaltningsrätten går på Länsstyrelsens beslut och Kammarrätten går på vad Förvaltningsrätten beslutat, säger han.

Viktigt för fler

Axel Nordmark understryker att frågan är viktig inte bara för Molstaberg utan för alla djurägare i trakten.

– Vi har haft sammanlagt 18 olika angrepp på tamdjur i området. Så alla djurägare med får, getter, hundar, nötboskap eller hästar riskerar ju att drabbas.