Kärnkraft gynnar inte landsbygden
Att bygga ny kärnkraft är att lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar. Det blir dyrt och stoppar effektivt uppbyggnaden av den nya gröna industrin, skriver Lennart Asteberg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Carl-Wiktor Svensson, riksdagskandidat för KD, ondgör sig i en debattartikel i Land Lantbruk över vindkraftsutbyggnaden och önskar bygga ny kärnkraft i stället.
För det första tror jag inte det handlar så mycket om kärnkraft eller vindkraft. Det handlar i stället om att man är klimatförnekare och vill bromsa omställningen till ett koldioxidneutralt samhälle. Att säga att man är klimatförnekare är dock inte politiskt korrekt. Då är det bättre att säga att man förordar kärnkraft. Det ger samma resultat. Ska vi satsa på kärnkraft kommer inget att hända de närmaste 10–20 åren.
Vi bör vara medvetna om är att alla de nya jobb som nu skapas runt om i landet och främst utanför storstaden hänger på tillgången till billig energi. En väntan på kärnkraft kommer att stoppa den utvecklingen. Det är inget som landsbygden tjänar på.
Vurmen för kärnkraft visar också att man inte satt sig in i hur den framtida elmarknaden kommer att fungera. I dag har vi en elförbrukning som varierar med utomhustemperaturen. När det blir kallt ute stiger förbrukningen. I framtiden kommer vi att ha en förbrukning som följer elpriset. När elpriset är lågt stiger förbrukningen. I dag reglerar vi elproduktionen efter efterfrågan.
I framtiden kommer efterfrågan att anpassa sig till produktionen. När elpriset är lågt kommer vi att ladda våra elbilar och producera vätgas till våra industrier. Det gör att behovet av baskraft i en framtid inte kommer att vara högre än i dag. Det behovet kan vi tillfredsställa med vår vattenkraft och en del ny reservkraft i form av vätgasdrivna gaskraftverk.
Utbyggnad av vindkraft till havs, (även det motsätter sig KD) kommer att öka vindkraftens tillgänglighet och minska behovet av reservkraft. Det blåser mer och oftare ute på havet.
För kortare variationer, upp till ett dygn, kommer även batterier och andra lagringstekniker att spela en stor roll. Det byggs i dag många batterisystem ute i världen. De största hittills är på 1000 megawatt och med en lagringskapacitet på 4000 megawattimmar. Det motsvarar ett kärnkraftverk av Ringhals 2:s produktion i fyra timmar.
Investering i ny kärnkraft medför stora problem. Det har inom västvärlden byggts mycket få kärnkraftverk de senaste 20 åren. Inom EU byggs det för närvarande tre reaktorer. Alla har drabbats av långa förseningar och kraftiga fördyringar. Den finska reaktorn som skulle varit färdig 2009 har ännu inte börjat producera någon el. Kanske kommer den i gång till sommaren, men det har man sagt förut.
Resultatet av att det inte byggs några kärnkraftverk i västvärlden är att det inte finns några företag som har kompetensen att bygga. Det man har att välja på är att köpa kärnkraftverk från Ryssland eller Kina. Att göra sig beroende av Ryssland låter i dagens säkerhetsläge är inte så positivt.
Det är väldigt dyrt och olönsamt att bygga ny kärnkraft och några privata investerare som vill satsa pengar på ett så osäkert projekt finns inte. Det gör att det bara är med subventioner från staten som det kan bli aktuellt. I Storbritannien har staten lovat att köpa all el från det nya kärnkraftverket, Hinkley Point C, till ett pris av cirka en krona per kilowattimme i 30 år. Det är ett elpris som är minst 3 gånger så högt som dagens pris som för ny vindkraft. Vindkraften blir också hela tiden billigare, så när väl kärnkraftverket är färdigt kommer skillnaden att vara ännu större.
Det räcker inte med några få nya kärnkraftverk om det ska få någon betydelse. Kärnkraft förespråkaren Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, uppskattar att det behöver byggas 8-10 nya reaktorer och helst ska dessa placeras i Norrland. Det är en investering på i storleksordningen 1000 miljarder. Det kommer att betyda att investeringsutrymmet för förnybar elproduktion kommer att minska och försena övergången till en helt förnybar elproduktion.
Vad borde våra politiker göra för att snabba på utbyggnaden av förnybar elproduktion?
Vindkraften måste bli lönsammare för landbygden. Det främsta som bör göras är att göra den fastighetsskatt som alla vindkraftverk måste betala kommunal. Det finns ingen anledning varför dessa pengar ska in i statens kassa. De behövs för att göra kommunerna, där vindkraften finns, livsdugligare.
Satsa mera på solceller. En utbyggd produktion av solel blir en ny inkomstkälla för landsbygden. Att öka utbyggnaden av solel är det snabbaste sättet att öka vår elproduktion. Ta bort de lagar som i dag hindrar denna utbyggnad. Skatten på egenförbrukad el är fullkomligt obegriplig och hindrar att större företag bygger solelanläggningar. Förbrukning av egna resurser är inte i något annat fall skattepliktigt. Till exempel behöver inte skogsägare betala skatt på egen vedförbrukning.
Tyskland planerar inom några år att bygga 20 gigawatt solel per år. Omräknat till svenska förhållanden skulle det betyda 2,5 gigawatt per år. Sommartid (mars-oktober) skulle det ge en ökad elproduktion som ungefär motsvarar en kärnkraftsreaktor. Den produktionen skulle också till största delen hamna i södra Sverige vilket skulle ge sänkta elpriser dagtid i elområde 3 och 4.
Agrivoltaik, det vill säga att man har solceller på åkrar som även producerar gröda, är en starkt växande trend i världen. Det är ett sätt att öka den ekonomiska avkastningen per hektar.
Att bygga ny kärnkraft är att lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar. Det blir dyrt och stoppar effektivt uppbyggnaden av den nya gröna industrin. Det skulle göra att Sverige tar ett stort steg tillbaka i utvecklingen och är ingenting som gynnar landsbygden.
Lennart Asteberg, Alingsås